När blir det SM-guld i kommunstyre?
Det tog 30 år och en ny hall tills Ystad fick sitt efterlängtade SM-guld igen. De sportsliga effekterna av ett SM-guld för Ystads IF som förening analyseras bäst i andra delar av denna tidning, men vi vet att en enskild stor framgång kan få olika effekt på lång sikt. Allt beroende på hur den har planterats och hur den kommer att hanteras. Blir ett guld inledningen på en stark era, där finaler och medaljer är att vänta under många år framöver? Eller blir det en engångsföreteelse där luften går ur både spelare och ekonomi? Exempel på bägge delar finnes.
För en kommuns del kan idrottsliga framgångar också ha varierande konsekvenser. De stora insatser som många kommuner gör för sina elitlag motiveras ofta med klyschan att sätta kommunen på kartan. Det ska tas med fler nävar av salt.
Ystad är säkert förknippat med handboll i stora delar av Sverige, precis som Skellefteå är förknippat med ishockey. Men det är knappast hockeyn i Skellefteå som dragit dit Boliden eller Northvolt. Och det är inte handbollen som gör Ystad till en turiststad. Värdet ligger mer i att invånarna har något att samlas kring och från näringslivet brukar betydelsen för nätverkande och representation framhållas. Mest handlar det om nöjet att få utlopp för känslor på läktarna – emellanåt genom ilsken frustration riktad mot domaren och vart trettionde år i form av ohämmad glädje. Det smörjmedlet i livet ska inte underskattas. Handbollen slipper dessutom som regel baksidorna med huliganer på stan.
Vinnande elitlag kan teoretiskt ha viss dragningskraft på invånare och företag. Men det är svårt att mäta, precis som när det gäller kulturevenemangs betydelse på den fronten. Väl fungerande breddverksamhet är på många sätt viktigare, vilket elitlag på högsta nivå både kan hämma och gynna.
Det delas ut SM-guld i en mängd idrotter. Däremot delas det inte ut SM-guld i kommunstyrning. Men klart är att förmågan att styra kommunen och dess verksamheter, att få ut så mycket som möjligt för invånarnas skattepengar och statsbidrag, att förvalta kommunägda fastigheter väl, att balansera ekonomin långsiktigt, att ge företagare rätt förutsättningar, att bevara värdefulla stadsmiljöer och kulturlandskap, att bygga i alla aspekter hållbara nya boendemiljöer – allt det där och lite till är grenar där det borde delas ut SM-guld.
Ett sådant kommunalt SM-evenemang skulle leda till en mängd kontroverser, med omdiskuterade jurybeslut och överklaganden som skulle få både Eurovision och handbollens slutspel att blekna i jämförelse.
Men de instrument som finns för att jämföra kommuner och regioner, som databasen Kolada, ger i alla fall en del ledtrådar. Just Ystad har goda förutsättningar på många områden och tycks leva upp till dem vad gäller exempelvis grundskolan och skattesatsen. Sämre är det med äldreomsorgen och med skuldsättningen.
Både de allra äldsta och kommande generationer har alltså en del att kräva innan det kan delas ut SM-guld till Ystad i kommunstyre.
