Annons
Kultur

Vårt ökade behov av en köttfri framtid

Peak meat – det första året då köttkonsumtionen minskade – inföll 2016, och efter det har alltfler valt att bli vegetarianer eller veganer. Samtidigt växer kritiken mot djurindustrin, som forskaren Tobias Linné menar kan vara ett av de största brotten i mänsklighetens historia. Leder den här utvecklingen till en helt köttfri framtid? Den frågan ställer han sig i dagens essä.
Essä • Publicerad 28 mars 2020
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Frihet åt djuren är budskapet som bärs fram av en person som deltar i en aktion utanför ett slakteri i Norge.
Frihet åt djuren är budskapet som bärs fram av en person som deltar i en aktion utanför ett slakteri i Norge.Foto: Terje Pedersen

Diskussionen om en köttfri framtid har sällan varit mer angelägen än våren 2020, då världen är i gungning på grund av en zoonotisk pandemi kopplad till konsumtionen av just kött.

Vid det här laget har de flesta hört historien om hur människor smittades med det nya coronaviruset av djuren på marknaden i den kinesiska staden Wuhan. Många har också förfasats över Kinas djurmarknader och dess handel av levande och vildfångade djur som styckas på plats, myrkottar och fladdermöss som dödas sida vid sida med kycklingar och getter.

”Coronavirusets uppkomst är nära sammanlänkad med de globala djurindustrierna, där varje år miljarder djur föds upp tätt tillsammans i enorma anläggningar, perfekta platser för virus att frodas.”
Tobias Linné
Annons

Att göra frågan om orsaken till corona-pandemin till en fråga om kinesiska djurmarknader och matvanor är emellertid en förenkling. Coronavirusets uppkomst är nämligen också nära sammanlänkad med de globala djurindustrierna, där varje år miljarder djur föds upp tätt tillsammans i enorma anläggningar, perfekta platser för virus att frodas.

Olika delar av styckade grisar sorteras.
Olika delar av styckade grisar sorteras.Foto: Meli Petersson Ellafi / TT

Den nya Coronaviruset är heller inte det första med ursprung inom djurindustrierna och människors konsumtion av kött som utvecklats till en samhällsfarlig pandemi. Såväl SARS-utbrottet 2003, MERS som startade på den Arabiska halvön 2013, och utbrottet av svininfluensan A/H1N1 under 2009 härstammar av att människor använder djur som mat.

Peak Meat

Sedan några år tillbaka diskuteras köttkonsumtionen allt mer kritiskt i offentligheten, och köttets symboliska ställning som nödvändig mat tycks utmanad. 2016 nådde Sverige peak meat, det vill säga för första gången sedan mätningarna inleddes minskade konsumtionen av kött, en minskning som fortsatt sedan dess. Under 2019 minskade den totala köttkonsumtionen med 2,3 procent eller ungefär 2 kilo per person, till 81,9 kilo per person och år.

Förklaringarna till detta kan sökas i att köttets klimatpåverkan har lyfts fram allt mer i den offentliga debatten, i att negativa hälsoeffekter av köttkonsumtion uppmärksammats i ett antal stora medicinska studier, men också i ett ökat engagemang för hur djur behandlas inom djurindustrierna.

Under 2000-talet har vegetarianism haft en uppseendeväckande utveckling i Sverige. Numera har många skolor vegetariska dagar i sina matserveringar, och årliga vegomatmässor lockar tiotusentals besökare. Ett helvegetariskt matmagasin, tidningen Vego, är ett av landets största. Matbloggare och Youtubers har bidragit till att popularisera icke-animalisk matlagning och till att försäljningen av köttsubstitut ökar i Sverige med mellan 10-20 procent per år.

Inom livmedelsforskningen talas om ett proteinskifte när människor i allt högre utsträckning byter ut animaliskt protein mot vegetabiliskt dito. 2016 visade exempelvis en opinionsundersökning att uppemot var tionde svensk identifierade sig som vegetarian och/eller vegan, en hög andel bland jämförbara västeuropeiska länder. Bland unga kvinnor var andelen nästan 20 procent.

Veganismen i fokus

Diskussionen om den köttfria framtiden har många dimensioner, men en av de mest centrala handlar om är hur populariseringen av vegetarisk och vegansk mat hänger samman med en djupare djurrättslig perspektivförskjutning. Är det en helt köttfri framtid som hägrar vid horisonten, en som dessutom innebär en radikalt förändrad relation mellan djur och människor?

När veganismen på 1990-talet för första gången i Sverige på allvar hamnade i fokus av samhällsdebatten var det ofta i termer av ett hot mot samhället. Medier rapporterade om djurrättsaktivister i Umeå, 90-talets centrum för den svenska vegankulturen, som brände ner slaktbilar och om aktivister som öppnade burarna på minkfarmar.

Den svenska säkerhetspolisen hade särskild bevakning av djurrättsgrupperingar som uppfattades som ett extremistiskt hot. Veganism och frågan om köttkonsumtion var politiskt laddad i det offentliga och mediala samtalet, även om dessa inte var några stora partipolitiska frågor vid tiden.

Utmärkande för hur veganismen framställts i offentligheten under 2000-talet är dess koppling till debatter om köttskam och djurindustriernas klimatpåverkan. Veganism har också blivit ett livsstilsval, och en fråga om individuell hälsa och välbefinnande. Med den mainstreaming/popularisering som skett av vegetariska och veganska matvanor har kopplingen mellan aktivism och veganism som var tydlig i Sverige under 1990-talet försvagats. Att förespråka vegansk mat tycks inte vara lika tätt sammankopplat med djurrättsliga idéer. Oftare handlar det om att minska köttkonsumtionen, av klimatskäl, hälsoskäl, eller djuretiska skäl men mer sällan om att helt sluta äta kött, mjölk och ägg. Som statsvetaren Per-Anders Svärd uttrycker det i Djur, samhälle och kritisk teori (Fronesis, 2017: 56-57) ”Dessa perspektiv ber oss bara att tänka på vad vi äter– inte på vem vi äter”.

Djurs rättigheter

Annons

Bilden är samtidigt mer komplex än så. Djurrättsrörelsen är en av de snabbast växande sociala rättviserörelserna i västvärlden. Även om kopplingen mellan veganism och djurrättsaktivism tunnats ut, har visionen om ett samhälle där djur inte längre behandlas som objekt, utan som individer med rättigheter, rört sig från subkulturella och marginella positioner till mainstreamen i samhället.

I universitetsvärlden har under många år talats om en ”animal turn”, ett växande intresse för djur-människa relationer inom samhällsvetenskap och humaniora. Med etableringen av ämnet Kritiska djurstudier vid svenska universitet under det tidiga 2010-talet har också kampen för djurs rättigheter fått en akademisk hemvist.

En gristransport som välte.
En gristransport som välte.Foto: Lasse Ottosson

Den svenska djurrättsrörelsens utveckling är också på många vis en framgångshistoria. Antalet medlemmar i Djurens Rätt, Sveriges största djurrättsorganisation, har ökat kraftigt och är idag över 50000. Samtidigt har det vuxit fram en mångfald av andra djurrättsliga uttryck i relation till köttfrågan, från politiska kampanjer för köttskatt till slakteriblockader, till kampanjer där deltagarna ger ett löfte om att leva veganskt under en månad. I det digitala medielandskapet kan också ses en livlig idédebatt om veganism och djurrätt i webbaserade magasin som AnLib helt dedikerat till djurrättsfrågor, och mer traditionella nyhetstidningar med ett uttalat djurrättsligt perspektiv som Syre.

Människa-djur relationen

Coronapandemin sätter återigen fokus på köttätandets många problem och på behovet av en köttfri framtid. Vad den, liksom en rad historiska pandemier, visar är att detta inte är en fråga som endast handlar om individuella val eller privat moral. Köttkonsumtion kan betraktas som ett uttryck för de samhälleliga maktförhållande som präglar relationen mellan människor och djur. Dessa tankegångar är centrala inom samtida djurrättsteori. Ett exempel är hur begreppet speciesism – diskriminering baserad på arttillhörighet – används i analogi med begrepp som rasism och sexism för att synliggöra det strukturella djurutnyttjandet.

En helt köttfri framtid där djur har rättigheter skulle kräva en radikal förändring av människa-djur relationer. Det kan inte enbart handla om att börja behandla de djur som blir till mat bättre. Det är, som ibland nämns i debatten, ett faktum att det aldrig funnits så mycket djurskyddslagstiftning som idag, samtidigt som så många djur aldrig tidigare dödats för att bli till mat.

En radikal förändring av djur-människa relationen skulle kräva en kritisk blick på allt det normaliserade djurutnyttjandet. Inte minst skulle det kräva ett erkännande av att människors behandling av andra medvetna och kännande individer i de moderna djurindustrierna är en av samtidens största etiska utmaningar. Eller som filosofen Yuval Noah Harari uttrycker det, ett av världshistoriens största brott.

Det ökade intresset för vegetarisk och vegansk mat innebär inte nödvändigtvis att den helt köttfria framtiden är i nära antågande. Men det finns samtidigt mycket som tyder på att vägen mot en framtid där djurens värde upphöjts går genom att börja fokusera på det konkreta och vardagliga ätandet.

I en text i antologin ”The Rise of Critical Animal Studies” (2014) skriver veganen och professorn i engelska Sarah Salih om kraften i det ögonblick när köttnormen rämnar inför våra ögon. Hon beskriver att bli vegan som transformativt, ett brott i varseblivningen som gör att världen plötsligt framstår annorlunda. Kött är inte längre bara kött, det är en del av något som har varit någon, och denna insikt.

De moderna djurindustrierna må vara ett av de största brotten i mänsklighetens historia, en global struktur av makt och underordning, men för att få dem på fall behövs inget annat än att sluta betrakta djur som mat.

Av: Tobias Linné

Fakta

Veckans essä

Varje vecka publiceras en ny essä på kultursidan. Idag skrivs den av Tobias Linné, universitetslektor och forskare i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

Annons
Annons
Annons
Annons