Dahlström funderar och flanerar/Fredag

Jag har en väldigt fin axelremsväska. Det är en särskilt väska gjord för min bärbara dator. Den är trevlig och funktionell på alla vis men driver mig ändå till vansinnets rand. Den låter. För varje steg jag tar visslar den till - det är lite mer än bara gnissel, den avger en liten strof med flera toner, ungefär som en liten fågels försiktiga sång. Och det blir bara värre och värre och högre och högre. I morse nådde väskan oanade höjder och presenterade riktiga små melodier och en kvinna som gick framför mig vände sig om och tittade nyfiket men strängt, hon uppfattade det som att jag visslade efter henne (vilket jag förstås aldrig skulle göra och därför log jag urskuldande och mumlade något vilket förmodligen bekräftade hennes misstankar om att jag var en fuling). Jag vek av vid första bästa tillfälle. Jag har försökt lokalisera var fågeln i min väska sitter. Det är troligtvis vid det bakre remfästet när jag bär väskan på vänster axel. När jag lägger handen på remfästet under gång så tystnar det men när jag tar bort handen låter det värre än någonsin. Ska man smörja in eller vad göra? Kommer ni ihåg när jag skrev om hur känsligt det är att likna människor vid vissa djur? Alla vill vara lejon och örnar men ingen vill vara gråsparv eller orm (märkligt, förresten, att inte ormen är frukthandlarnas symbol, den var ju den förste som framgångsrikt marknadsförde äpplen...). Härom dagen stod jag och tittade på ett utblommat bestånd av snödroppar och funderade på vilken blomma jag skulle vilja vara - ungefär på samma sätt som med djuren. Inte en snödroppe i alla fall. Förvisso skänker den stor glädje åt människorna men vilket liv. Stiga upp ur jorden mitt i smällkalla vintern, blomma med storm, regn och snö runt huvudet och sedan när vårvärmen kommer då packar den ihop och går och lägger sig igen. Vintergäcken har det inte bättre. Möjligen då julrosen som åtminstone är på gång ganska länge och dessutom har en storslagen skönhet. Frågan är om man vill vara en långkörare som rosor och göra om sitt nummer gång på gång långt in på hösten eller om man vill vara ett exklusivt ljus som tänds en gång, sprider glädje en kort tid, och sedan falnar bort? Vi hörs! Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se