Dahlström funderar och flanerar/Onsdag

Jag är en stor vän av växter, som ni vet. Helst i en riktig trädgård men bor man i en lägenhet får man hålla till godo med fönsterkarmarna. Just nu är det hög tid att bry sig om växterna. Plantera om, sätta sticklingar och pyssla i största allmänhet. Ett trevligt nöje att kombinera med lite god musik, ett glas vin och allmän avslappning. I helgen, när jag just gick där och pysslade, slog det mig att alla mina växter har en särskild historia. Jag har faktiskt inte en enda växt som jag själv köpt utan alla är ärvda eller drivna från sticklingar jag knyckt. Mina senaste förvärv är en stickling från ett Paradisträd som jag stal från Broder G, på Vesterbro, härom helgen. Och några mystiska frön från en växt som varken Broder G eller jag vet namnet på. Men den växer oerhört långsamt och tar flera år på sig att bara utveckla ett blad. Ska bli spännande och se om den kommer upp överhuvudtaget i år. Jag har en egentligen väldigt trist kaktusvariant som brukar kallas för "Vilda Västern-kaktus" men den tog jag en gång som stickling från en arbetskamrat på tidningen uppe i Blekinge för 15 år sedan. Jag har en Aloea som härstammar från Spanien och en jättelik Julkaktus som vi fick som plåster på såren av en kompis som glömde vattna våra växter en gång för 17 år sedan då vi var i Frankrike några månader. Den blomma rikligt varje december. Och en Gullranka som kommer från ett jätteexemplar som min mor en gång hade. Och så fortsätter det. En annan sak som slog mig i helgen var vådan av vår vana att slänga hushållsavfallet i plastpåsar. Själv slänger jag ungefär tre påsar i veckan. Det blir 156 plastpåsar per år. I mitt hus är vi åtta hushåll, det innebär att vi lämnar iväg 1 248 plastpåsar per år. Hur många det blir om man räknar hela min lilla stad vågar jag inte tänka på - det blir miljontals plastpåsar. Och alla hamnar ute på soptippen. Jag vet inte hur många år det tar för naturen att bryta ner plast men det lär väl inte gå särskilt snabbt. Det ser man ju om man använder plast i trädgården av någon anledning. Och vem är ansvarig? Jo, dagligvaruhandeln som förser oss med plastbärkassar. Om man gick över till rejäla papperspåsar istället för plasten skulle det vara en mycket verkningsfull miljöinsats. Men plastpåsarna är förstås billigare att tillverka än tjocka papperspåsar... Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se