Helene Turstan

Alfabeta Anamma Tatuerad torso" av Helene Tursten var en fenomenalt bra kriminalroman. Bland alla svenska kvinnliga deckarförfattare, som rosats och föralldel också risats på marknaden de senaste åren, framstår Tursten som den mest begåvade, vågade, originella. Därför är det inte utan bävan man ger sig i kast med den fjärde boken "Glasdjävulen", där Göteborgspolisens våldsrotel med Irene Huss i spetsen tar sig an nya mord och nattsvarta intriger. Kan Tursten överträffa sig själv och återigen skapa den andlösa spänning och den suveräna miljöskildring som gjorde "Torson" till en sådan unik läsupplevelse? Jodå, "Glasdjävulen" är en ursinnigt spännande kriminalroman. Visst känns upplägget bekant. Mord inträffar i Göteborgstrakten, förgreningar gör att Irene Huss får åka till London och Skottland, vilket ger Tursten tillfälle till högst personliga och målande beskrivningar av strosande i storstan, upplevelse av det vackra Skottland och samarbete med en ovanligt sympatisk skotsk-brasiliansk-engelsk polisman. Mordhärvan börjar i Norssjön utanför Göteborg. Kommissarie Sten Anderssons kusin George har ringt. Han är bekymrad för att en av hans lärare vid hans friskola har uteblivit. Det handlar om Jacob Schyttelius, bosatt i en ensligt belägen sommarstuga ägd av föräldrarna Sten och Elsa. Jacob har varit deprimerad på sistone. Våldsroteln rycker ut, finner Jacob brutalt skjuten med ett jaktgevär och på en dator i stugan finns ett pentragram med en ring runt, målad som det visar sig med offrets blod. Med avsikt att underätta Jacobs föräldrar beger sig Irene Huss och medarbetare till prästgården i Kullahult där kyrkoherdeparet Schyttelius ska underrättas om det inträffade. Prästen Jonas Burman följer med som vägvisare och stödperson. I prästgårdens sängkammare hittas Sten och Elsa ihjälskjutna med ett jaktgevär. När prästgården genomsöks hittas ett isolerat arbetsrum på övervåningen med en dator med likadan stjärnsymbol som den i sommarstugan. Stjärnan är ritat med kyrkoherdens blod, ringen med hustrun Elsas. Pentagramsymbolen används av bland annat djävulsdyrkare. Drygt ett år innan morden har en träkyrka tillhörig Kullahults samfällighet bränts ner av satanister. Flera av kyrkoherdens medarbetare berättar att han rasande över dådet börjat jaga satanister på nätet. Men allteftersom utredningen fortskrider blir Irene Huss och hennes medarbetare mer och mer fundersamma. Ligger det kanske något helt annat än satanism bakom morden? Kring utredarna finns några komministrar som innerligt gärna vill efterträda kyrkoherden. Skvaller, intriger och läskiga antydningar om alkoholism, kvinnojagande och förskingring gör att Irene tvingas konstatera att prästrocken minsann inte garanterar någon som helst oförvitlighet hos kyrkosamfällighetens personal. I London finns Jacobs syster och kyrkoherdeparets dotter Rebecka. Hon arbetar på ett datorföretag, lär vara enormt duktig och tjänar grova pengar. Men ? hon är i det närmaste autistisk och skyddas av sin medarbetare Christofer Lefèvre och sin psykiater från att tala med polisen. Irene åker till London och blir tillsammans med den sympatiske kollegan Glen Thomsen övertygad att Rebecka vet något, att hon kanske inte bara är psykotisk utan egentligen fruktansvärt rädd, skrämd från vettet. I Sverige kommer Irene i kontakt med Kullahults kantor och organist Eva Möller, som visar sig veta mycket om symboler och satanism. Ett upp- och nedvänt pentragram, en femuddig stjärna, används av satanister som en symbol för djävulen. Festlig och fascinerande är Irenes och Evas seans för att ta reda på mer om kyrkoherde Schyttelius mörka inre. Den rationella polisen och den utsökt vackra häxan i spiritistiskt samarbete! Utredningen fortskrider, Irenes chef Sven Andersson blir alltmer otålig och till råga på allt äter familjen Huss hund Sammie upp grannens katt! Så småningom börjar bitarna falla på plats, ett fasansfullt förflutet visar sig vara mordgåtans upplösning. Som läsare blir man med rätta lika upprörd och förbannad som polisteamet på våldsroteln i Göteborg. Man förstår människor som vill söka rättvisa genom hämnd! Helen Tursten är igång med nästa bok om Irene Huss. Snabba ryck, snälla författaren. Vi läsare väntar otåligt! Text: Eva Löwgren