Internationellt kvinnoperspektiv

I morgon torsdag är det den internationella kvinnodagen.

Det är inte en dag att fira utan snarare en dag som förhoppningsvis väcker tankar på hur vi har det män och kvinnor emellan.

I Sverige tycker jag att vi i huvudsak har det bra. Jag vet inte om Sverige är det mest jämställda landet på jorden men utan vidare ligger vi hyfsat bra till. Ännu så länge är det skillnad på kvinnoyrken och mansyrken och det märks i lönekuverten. Det har egentligen inte med arbetets innehåll att göra utan är en förlängning av gamla inrotade vanor; vårdyrken, till exempel, är traditionellt kvinnoyrken och därmed dåligt betalda. Men om en kvinna blir läkare och därmed tar steget över till ett traditonellt mansyrke då får hon också bättre betalt.

Men det går framåt och vi ser allt fler kvinnor som tar för sig och ställer sig jämte männen i olika sammanhang. Inom näringslivet, inom musiklivet, inom teatern, inom litteraturen, och så vidare men dessvärre ser vi inte särskilt många män som ställer sig jämte kvinnorna inom omsorgsyrken, servicebrancher och andra traditionella kvinnoyrken.

Men det heter internationella kvinnodagen och går vi utanför det relativt jämställda Sverige då ser det bistrare ut. Jag tänker på två filmer som grävde djupa fåror i min själ. Fåror vars ärr aldrig kommer att försvinna.

Det är dels filmen Prostitutionen bakom slöjan, dels filmen Moolaadé. Den iranfödda men numera svenska kvinnan Nahid Persson spelade in dokumentären Prostitutionen bakom slöjan i hemlighet i Teheran och riskerade sitt liv. Filmen visar inte bara själva prostitutionens bittra öde för de unga kvinnorna utan ännu starkare är bilderna av den totala underlägsenhet jämtemot männen i samhället i stort. Och att vara prostituerad i ett sådant samhälle är att vara lägre än lägst.

Om det finns en uppgivenhet i Prostitution bakom slöjan så finns det massor av kvinnokraft och civilkurage i den afrikanska filmen Moolaadé. Den handlar om kvinnlig omskärelse i en by i Burkina Faso och hur en kvinna "Mamma Collés" sätter sig upp mot männen och skyddar unga flickor från omskärarna "salindanas" med hjälp av en förbannelse. Filmen är hoppfull men fortfarande omskärs småflickor.

I den internationella problemjämförelsen känns det mest som Schyman & Co koketterar med sin övre medelklassfeminism.

Som vanligt!

Robert Dahlström, 0411-55 78 53

robert.dahlstrom allehandasyd.se