Annons
Nyheter

Jan Myrdal

Gubbsjuka
Nyheter • Publicerad 19 augusti 2002

Jan Myrdal fyller sjuttiofem år den här sommaren och nu ger han kommentarer till det som har varit, skarpa reflektioner om sin nutid och delger oss känslor och tankar inför framtiden. Känslor av oro och ängslan inför den tid, som är nära, en tid när han blir beroende av andra för att klara sig själv, såväl sin kropp som sin själ. Det är fel att kalla det känslor, det är mera raka och utmejslade tankar av förnuft och rationalitet. Det är klart att Jan Myrdal är en gubbe, men han föredrar själv ord som gammal och äldre. Gubbsjuk känner han sig inte, han ger inga anmärkningsvärt långa blickar åt småflickor och han har inte prostatabesvär. Men på ett sätt är han en gubbe och på väg in i en ålderdom, som oroar honom, dels därför att han inte vet hur han ska klara sig, dels därför att han inte vet hur tiden ska räcka till. Det blir så ont om tid att slutföra alla skrivarprojekt, som han bestämde att göra för länge sedan. Tiden krymper för varje dag, han måste sovra och välja och det är det mest smärtsamma av allt i det liv, som är kvar. Samtidigt pågår ett annat skeende, män i hans ålder är inte lika efterfrågade, när de blir halvt eländiga och skröpliga. Gun Kessles fina bild som pryder omslaget på Jan Myrdals nya bok Gubbsjuka." BORDER="0"Gun Kessles fina bild som pryder omslaget på Jan Myrdals nya bok Gubbsjuka. Jan Myrdal är ingen skrivare, som lindar in saker och behandlar inte omdömen och värdeutsagor som ömtåliga vaktelägg, han skriver inte runt och omkring, jag tänker på det fina ordet parafraser, det är så fint så det passar kanske inte här. Han är bestämd och rak, han är inte nådig mot sina fiender och de är många, han nämner en del vid namn. Det händer ofta att han blandar samman personer, åsikter och handlingar. Han kommer tillbaka till sina föräldrar, Alva och Gunnar, sina syskon och ett antal andra personer, som inte håller måttet, de är åtskilliga. Jag tycker personligen att det ofta blir lite tröttsamt och enahanda, han har sagt det så ofta och han är så nyanslös i sin personkritik. Känslor förekommer sparsamt i berättelsen, de finns i samtal med vännerna och en varelse, som nu är borta, hunden Florry. Där blir jag både tagen och rörd, när han skriver om Florrys död och visar så starka känslor vid en stor förlust. Florry sökte döden, nu är plötsligt alla promenaderna och de tysta samtalen borta. De stod varandra så kusligt nära, och här blir orden så heta och angelägna, om händelserna kring den åttonde januari 2002, när allt hände. " Men nu gråter jag ty jag tycker mycket om henne. " Jan Myrdal." BORDER="0"Jan Myrdal. Detta är en typisk jagbok, utan sidoblickar på vad som är passeligt och korrekt, utan hänsyn till lämplighet, en rak, öppen och intellektuell berättelse. Jan Myrdal berättar mycket om sitt sätt att arbeta, där visar han i sitt angreppssätt och sitt närmande till ett ämne en bredd och en belästhet, som är storstilad och imponerande. Det som ständigt är närvarande är den stora politiska medvetenheten och samhällskritiken, i dessa valtider är det god läsning för varje människa, som råkar ha tankar om framtiden, bortom den politiska retoriken, som tydligen bara innehåller tre ord, skola, vård och omsorg. Många bidrar med siffror och tabeller, men få har idéer, Jan Myrdal har idéer om både det ena och det andra, de går alla att väga och värdera. Det är så att han har många egna idéer, han behöver inte ägna så mycket tid åt att kritisera andras, det är annars det som är mest vanligt. Jan Myrdal lever i böckernas värld, med ett stort bibliotek omkring sig, hans röst är säregen, han behövs i vår svenska värld av kompromisser och slätstrukenhet, han får naturligtvis ta mycket stryk för sina åsikter, men han golvas inte, han kommer tillbaka med friskt mod och känner sig enbart road. Det är klart att det ibland känns knarrigt och unket kring hans ordflöde, men han är ju en gammal gubbe med framtiden bakom sig. Bo Bjelvehammar

Robert Dahlström robert.dahlstrom@allehandasyd.se
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons