Saken sett ur ett annat perspektiv

"Ser du dom två som sitter där borta, precis vid trädet? De ser lite spännande ut."

"Men gud, det är ju två gubbar!?"

"Äsch, du är väl inte så ung du heller – och förresten är lite äldre män bättre än unga, de har erfarenhet och kan mycket som inte yngre män har och kan, och så tjänar de pengar, åtminstone de här två som sitter här i Spanien och bara jäser".

De två kvinnorna på Plaza de S:t Ana, som vi trodde var engelskor eller av annan mellaneuropeisk sort, var svenskor. Från Alingsås. Uppskattningsvis i övre 30-årsåldern och de var i Madrid för att gå på museer och för att spana in läckra latinska rumpor, som den ena uttryckte det. De satt alltså på uteserveringen i samma ärende som vi, att bara glo och njuta av anblicken av andra människor.

"Hur tycker du att en snygg karl ska vara?" frågade Ann-Britt. "Inte för tjock, inte för kort, inte slarvigt klädd – gärna lite modern så där i klädsel och stil", svarade Mia. "Lite som han som sitter där borta, den ene av gubbarna – han har en skön stil", fortsatte hon.

"Jag undrar var de kommer ifrån, de är i alla fall inte spanjorer eller italienare, de ser mer ut som, ja svenskar kanske, fast kanske ändå inte när man tittar på deras klädsel – det är få svenska män som vågar gå ut med en sådan schal som han med grått skägg har", filosoferade Ann-Britt.

"Ja, och den andre har en fin näsa, en riktig höknäsa – du vet väl vad man säger om män som har stora näsor och stora händer och fötter?"

Kvinnorna fnittrade länge åt sina egna frivoliteter och de beställde in var sitt glas vitt vin till men inget att äta, de ansåg båda att de var något lite för tjocka.

"Det är orättvist", sade Mia, "män blir sällan tjocka, de blir kanske lite kraftiga men sällan så det stör deras utseende – om de har vett att klä sig snyggt". Ann-Britt nickade och tittade i smyg på de båda männen en bit bort. Då log en av männen och vinkar lite avmätt med ena handen.

"O Gud, de har sett att vi tittar på dem, så pinsamt. Bara de inte kommer hit".

Jag log mot den ena kvinnan och vinkade lite åt henne. Hon vände snabbt bort blicken och de båda satt lutade över bordet med huvudena ihop och pratade. Jag bestämde mig för att göra en rundgående manöver för att uppsöka toaletten och på väg tillbaka gick jag tätt förbi kvinnornas bord och hälsade artigt på spanska; "Buenas tardes, senoras" och gick vidare bort till vårt bord.

"De är svenskor", slog jag fast. "Och de har pigga ögon. Vi ska kanske fråga om vi får bjuda på ett glas?"

"Såg du Mia? Hoppas de bjuder oss på ett glas."