Annons
Nyheter

Vargas Llosa och jag...

Gårdagen, sjunde oktober, är en ångestfylld dag varje år för många som anser sig vara kulturellt bevandrade. Då presenteras årets Nobelpristagare i litteratur och mycket prestige står på spel.
Nyheter • Publicerad 7 oktober 2010

Varje år samlas vi på tidningen framför teven några minuter i ett och spekulerar om en eventuell vinnare – redan där bör man som kulturperson ha en kvalificerad gissning som man kan motivera länge och ingående. Det är bara att läsa på om någon författare som nämns i utkanten av diskussionerna – man vill ju ge sken av att ha lite exklusiv smak och insyn.

I år föreslog jag en kambodjansk, 86-årig poet vid namn Tao Amassava Bien och det var många som nickade så där lagom förstående så att man skulle kunna tro att de kände till honom. Problemet är bara att han inte existerar, jag bara ljög rakt ut i luften. Försåtligt men kul.

Annons

Den delen är ganska lätt att klara av – kan man inte komma upp med något okänt namn kan man alltid famla runt med påståenden som att det nu sannerligen är på tiden att en afrikansk poet får priset. Eller en barnboksförfattare. Eller Philip Roth eller Joyce Carol Oates, de eviga kandidaterna.

Men nu kommer det värsta för alla oss kulturmänniskor – pristagarens namn lyfter som en fjäril i rummet, eller faller platt till marken. Omedelbart får vi frågan: "Kände du till honom? Llosa? Har du läst något av honom?" Snacka om att ens rykte står på spel. Det kan inte bli mer prestigeladdat.

Denna gång gick det bra, jag både kan lite om Llosa och gillar hans sätt att skriva och att han inte viker ner sig för maktens utövare utan står på den lilla människans sida.

Och så ser jag förstås till att ganska omedelbart resa på mig, gå in på mitt rum och googla på Mario Vargas Llosa och snabbt läsa in fakta om hans uppväxt, var han bor (Madrid!), hur gammal han är och lite hastigt om hans litterära karriär. Därefter är jag redo att framstå som något av en expert på Vargas Llosa.

Denna dag är anmärkningsvärd så till vida att alla pratar om litteratur. Alla jag möter på stan eller pratar med i telefon kommenterar eller ställer frågan om det var rätt författare som vann.

Och så kan man kasta sig in i en kul liten diskussion om huruvida det är försäljningssiffrorna som ska styra valet av pristagare eller om det ska vara den litterära kvalitén, som kan vara av sådan art att blott ett fåtal förstår sig på författarens storhet. Och varför får aldrig någon deckarförfattare priset? Vad menar man egentligen är litteratur?

Och så kan man alltid ta upp den djupa orättvisan att vår älskade Astrid Lindgren aldrig någonsin fick priset.

SAXO
Robert Dahlström
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons