Vi avslutar med en meny utan mikrovågsugn

Nu ska vi avsluta denna vecka som märkligt nog gått i mikrovågsugnarnas tecken. Vi är många som haft kul några dagar kring detta och det gläder mig mycket.

Även i går fick jag mail om saken och ett kom från Ingrid som berättade att hennes ugn gått sönder så till vida att reheatknappen fastnat i läget längst in i maskinen. Och Ingrid vågar inte försöka pilla ut den eftersom hon inte vill riskera att få en elektrisk stöt. Ett gott råd, Ingrid: Dra ut sladden så får du ingen stöt. Hon säger också att dessbättre har aldrig hennes egen reheatknapp fastnat men jag förstår inte riktigt vad hon menar. Hur som helst rekommenderar hon mig att satsa på en kvinna framför en mikrovågsung.

Jag tänkte avrunda med att ge er en meny som jag tillagat många gånger och den uppskattas alltid.

Det är en lätt blandning av olika matkulturer med med tydlig betoning på Medelhavet.

Som entré kör jag ofta enklare tapas som sköljs ner med vit, torr sherry; Manzanilla. Det räcker med oliver, några skivor kryddstark korv, lite bröd, förstås jamón serrano (den bästa, pata negra är också den dyraste), körsbärstomater, några bitar ost; manchego – ja, lite smått och gott att börja med.

Därefter blir det små omeletter, som jag gör på mitt plättjärn, lite vispgrädde i äggsmeten tack, med både röd och svart kaviar, ytterst lite finhackad rödlök, en klick crème fraîche och en dillkvist på toppen. Till det dricker vi en sval chabli.

Huvudrätten blir albondigas, köttbullar på spanska, som jag gör på lammfärs, blandar i finhackad scharlottenlök, självklart pressad vitlök, salt och peppar och timjan och rosmarin samt två ägg. Och lite olivolja. Bullarna blir ganska lösa men fantastiskt saftiga. För att få bättre hållfasthet rullar jag dem i ströbröd innan jag steker i en blandning av olivolja och smör. Har jag tid och lust gör jag en egen tomatsås på körsbärstomater, lök, vitlök och olivolja men annars duger krossade tomater på burk från Italien utmärkt om man kryddar till såsen lite.

Till köttbullarna, som nu gosar in sig i tomatsåsen, blir det bara bröd. Ett några dagar gammal schweiziskt lantbröd skivas och skivorna rostas i ugnen och gnids in med en vitlöksklyfta – på med lite salt och olivolja och saken är klar. Rioja till det, förstås.

Desserten kan vara vad som helst egentligen, bara det är sött, mörk choklad är perfekt efter en sådan här måltid. Och så starkt kaffe och en skvätt konjak.

Nå, vad säger ni? När kommer ni?