EU värt att satsa på

Torbjörn Thorsson(s) säger det inte rent ut men jag får intrycket när jag läser hans debattartikel att han är motståndare till EU . (Jag ber om ursäkt om jag har tolkat hans artikel fel.) Själv är jag varm anhängare av EU och av tankarna och idéerna bakom denna organisation, men håller med Thorsson i mycket av hans kritik och undrar liksom han över mycket jag läser och hör om hur det går till i Bryssel och Strassbourg. Torbjörn Thorsson undrar över varför deltagandet i EU-parlamentsval är så lågt. Svenskarna lär vara Europas mest EU-fientliga folk. Varför är det så? Kan det bero på att bytänkandet i landet är mer utbrett än i andra länder i EU (varav många varit med i ett eller flera krig under 1900-talet). Är skälet att Sverige, mentalt sett, är det minst moderniserade samhället i EU? I tanken är vi ännu torpare på landet eller arbetare på bruket. Är vi, mentalt sett, ett proletariserat folk? Liksom Thorsson undrar jag varför svenska skattepengar skall ges som bidrag till till exempel Danmark. Detta låter konstigt men inte konstigare än att våra skattepengar till exempel ges som barnbidrag till familjer med inkomst överstigande en halv eller en miljon kronor om året. Eller att miljardärer slipper betala förmögenhetsskatt men inte pensionärer som bor i grovt upptaxerade hus. Torbjörn Thorsson och hans partikolleger har en pedagogisk utmaning i att förklara detta för arbetslösa byggnadsarbetare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, och för andra med för den delen. Thorsson undrar varför Sverige skall vara med och finansiera vägar och dammar i Spanien. Det kallas för solidaritet. Varför undrar han inte varför så mycket av stockholmarnas skattepengar skall ges som bidrag till olika kommuner, till exempel i Norrland, att Stockholm nu har problem med ekonomin? Thorsson och hans partikollegor har en skyldighet att förklara för oss vanliga medborgare en rad konstigheter och missförhållanden i det svenska samhället. Jag är ense med honom om att EU-politiker har en skyldighet att förklara för oss vanliga svenskar en rad konstigheter och missförhållanden i EU:s verksamhet. Efter andra världskriget bildade Frankrike, Italien och Beneluxländerna, krigströtta och förhärjade, ihop med den forna fienden Västtyskland, ännu mer krigstrött och förhärjat, den Europeiska kol-och stålunionen. Detta var embryot till EU. Vi får inte glömma att den ekonomiska integration som EU innebär var från början, och är alltjämt, ett verktyg för fred och stabilitet. EU har blivit ett område med fri handel, fri arbetsmarknad och fri rörlighet av kapital och tjänster. Svenska byggnadsarbetare kan alltså, och gör det också, mot god betalning till exempel hjälpa till att bygga upp den nerslitna och outvecklade östra delan av Tyskland. Liksom Torbjörn Thorsson hoppas jag att politiker från olika läger skall träda fram och förklara fördelarna med EU och hur man skall rätta till olika fel och brister. Under tiden gör jag så gott jag kan för att informera mig, till exempel genom att lyssna på debatter i TV, läsa tidningar, gå på biblioteket et cetera. Men rösta den 13 juni skall jag helt visst göra!