Euron pressar priserna

Det är dyrt att vara svensk. Onödigt dyrt. Men Ofta skylls dessa prisskillnader på att Sverige har långa avstånd och är glest befolkat. Detta är dock fel. Transportkostnaden är för de flesta varor bara några enstaka procent och inte ens en fördubblad transportkostnad skulle förklara prisskillnaden mellan exempelvis Sverige och Tyskland. Det viktigaste skälet till att vi i Sverige betalar onödigt mycket för våra varor är istället den på många områden bristande konkurrensen. Bland annat Konkurrensverket konstaterar i en rapport att uppemot hälften av de svenska överpriserna kan skyllas på att konkurrensen i Sverige är sämre än i övriga EU. Vad beror då detta på? Och vad kan göras? Till stor del beror den svaga konkurrensen på att Sverige i sig själv är en liten marknad och att det ofta inte "finns plats" för så många olika företag inom en viss bransch. Att öppna upp och underlätta handel över nationsgränser - såväl för konsumenter som företag - blir därför ett effektivt sätt att öka konkurrensen och pressa priserna. Ett sätt att underlätta handeln är att med en gemensam valuta göra det enklare att jämföra kostnader och priser. Genom euron blir det enklare för alla led i kedjan att jämföra priser och kostnader och snabbt kunna fatta beslut om var en vara eller ett parti varor ska inhandlas. För det är viktigt att komma ihåg att euron inte bara kommer att göra det enklare för konsumenter att handla från leverantörer i andra länder. Den stora vinsten ligger kanske framförallt i distributörsleden där det är mer naturligt med handel över gränserna. Vi kommer självfallet fortfarande att köpa våra dagligvaror i den lokala butiken även efter att vi har infört den gemensamma valutan. Men butiken vi handlar i - eller kedjan - kommer sannolikt att ha köpt in en större andel av sina varor från det land där det är billigast. Därför pressas även priserna i konsumentledet. Sveriges medverkan i den gemensamma valutan undanröjer också det "handelshinder" som valutakurssvängningarna innebär. Kronan har varierat i värde gentemot euron med över 20 procent sedan 1999. Och att inte veta vad en faktura är värd när man skickar iväg den eller vad en beställning kommer att kosta när den ska betalas, det leder ofta till att man väljer den tryggare hemmamarknaden. Ju fler länder och ju större marknad som får euron som gemensam valuta, desto större blir också fördelarna för Sverige och svenska företag att bli en del av denna marknad. Idag använder 300 miljoner människor euron varje dag. Tolv länder införde 2002 euron som sedlar och mynt. Tio kandidatländer är på väg mot medlemskap såväl i EU som i valutaunionen. Ytterligare länder knackar på dörren. Om något decennium eller två, kommer sannolikt en halv miljard människor att ha euron som sitt dagliga betalningsmedel. För varje år som Sverige väljer att stå utanför kommer svenska konsumenter att få betala ett allt högre pris.