Barn känner skam efter nätövergrepp

Barn har kunskap om farorna på nätet, ändå råkar många illa ut i sina kontakter med vuxna. "Bekräftelsebehovet är större än rädslan för vad som kan hända", säger psykoterapeut Christina Warfvinge.
Familj • Publicerad 10 september 2009
Bild: Scanpix
Bild: ScanpixFoto: 

Barn som utsätts för sexuella övergrepp via internet och mobiler känner ofta skam och drar sig för att söka hjälp.Det är en erfarenhet som Christina Warfvinge och kollegan Linda Jonsson, socionom, har dragit efter att i tre år ha studerat cirka 100 drabbade barn.- I och med att barnen har varit aktiva i att söka kontakt på nätet känner de sig medskyldiga, säger Warfvinge som även är psykolog och på mottagningen Elefanten i Linköping behandlar barn som utsatts för sexuella övergrepp.Internet är tillgängligt och det går fort att få bekräftelse där. Det är en farlig kombination för barn som är i en ömtålig livssituation, säger Warfvinge. Många av de män som finns på nätet är ärliga med hur gamla de är, ändå nappar barnen på deras initiativ till samtal.- Det är lurigt för nätet är både anonymt och intimt. Barnen sitter i den trygga hemmiljön och plötsligt har de hamnat i en sådan beroendesituation att de gör det de blir tillsagda.Genom att hota eller på annat sätt tvinga får den vuxne barnet att till exempel klä av sig eller onanera framför webbkameran. En del barn stämmer även träff med den vuxne.- Alla barn som vi har varit i kontakt med har blivit illa hanterade av de här kontakterna, det har varit oerhört destruktivt för barnet.Hon och Linda Jonsson anser att barn behöver mer information om riskerna på nätet. Människor som jobbar med barn behöver mer kunskap om hur man pratar med barn som utsatts för sexuella brott. De vill även att lagstiftningen ses över så att barn får bättre skydd.När det gäller föräldrar tycker Christina Warfvinge att de ska informera sig om vad som händer på internet, sitta med sitt barn när det surfar. Och när man frågar hur det varit i skolan, även fråga hur det varit på nätet.- Föräldrar ska inte bevaka men man måste vara orienterad och intresserad, säger hon. 

Jenny Ryderstedt/TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.