Fråga juristen Monica Gummesson

Svar:Det är naturligtvis ett stort steg att gå från anställd till egen företagare och det är mycket bra att ni försöker utreda konsekvenserna innan ni sätter planerna i verket.

Det första ni bör göra är att skriva ner er affärsidé och försöka göra en beräkning på kostnader och inkomster. Boka därefter en tid på er bank för att se vilka ekonomiska förutsättningar som finns, har ni eget kapital att satsa, hur stort är lånebehovet i uppstarten och så vidare. Fundera på i vilken form ni ska driva företaget. Ska det drivas som varsin enskild näringsverksamhet, som handelsbolag eller som aktiebolag.

För att kunna ta ställning till detta rekommenderar jag er att ta kontakt med en professionell redovisnings- eller revisionsfirma som kan beskriva de olika bolagsformerna och vilka förutsättningar som gäller för dessa.

Vad gäller er privata ekonomi så bör ni ta kontakt med en jurist som kan utreda om ni behöver skriva till exempel äktenskapsförord, testamente eller kompanjonavtal. Likaså bör ni se över ert försäkringsbehov. Det är många som behöver skyddas när man driver egen verksamhet, både den egna företagaren, kompanjonen och familjemedlemmar. När man väl börjar driva verksamheten är det viktigt att man har kontroll på inkomster och utgifter. Jag rekommenderar också att man har fortlöpande kontakt med sin bank och sin redovisningsfirma för att undvika otrevliga överraskningar när det första verksamhetsåret är avklarat och deklarationen ska göras. Om du vill ha lite mer kött på benen kan du gå in på vår hemsida där det under rubriken Företag finns en hel massa tips. Lycka till med er idé!

Osäker frågar: Vad händer om vi separerar?

För en tid sedan ärvde jag en del pengar efter mina föräldrar och för dessa pengar köpte jag en sommarstuga. Mina föräldrar hade skrivit i testamente att arvet skulle vara min enskilda egendom. Nu undrar jag om min sambo eller hennes barn har någon rätt till denna om vi skulle separera eller om min sambo dör.

Huset vi bor i är min sambo ensam ägare till men vi flyttade in samtidigt. Hur blir det med det om vi separerar eller när någon av oss dör? Vi har både gemensamma barn och barn på varsitt håll.

Svar:Sambolagen ger sambor rätt att begära bodelning av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget vid separation och vid dödsfall. En förutsättning är dock att egendomen är anskaffad för gemensamt bruk. Det innebär i ert fall att sommarstugan inte är bodelningsbar eftersom den inte utgör er gemensamma bostad. Det innebär också att om din sambo skulle gå bort före dig, kommer du att få behålla stugan och hennes barn har alltså ingen rätt i denna. Vid din bortgång är det dina bröstarvingar som ärver stugan.

Vad gäller er gemensamma bostad är förhållandet det motsatta. Trots att det är din sambo som äger den ensam har du bodelningsrätt till hälften av denna vid en separation och vid din sambos bortgång. Anledningen till det är att den skaffats för gemensamt begagnande.

Skulle du gå bort först kan däremot inte dina barn begära bodelning eftersom denna rätt enbart tillkommer en efterlevande sambo. Om du och din sambo skulle vilja göra det möjligt för er att vid dödsfall överta bostaden och sommarstugan på så gynnsamma villkor som möjligt, bör ni skriva testamente samt se över era försäkringar.

Att dina föräldrar skrivit i testamente att ditt arv är din enskilda egendom gör att sommarstugan inte ska ingå i en framtida bodelning även om du och din sambo gifter er.

Slarvern: Vi är inte överens med Skatteverket

Vi sålde en fastighet förra året och nu har vi fått en förfrågan från Skatteverket om de avdrag vi begärt i årets deklaration. Eftersom vi inte har så många kvitto kvar på de utgifter vi haft under årens lopp har vi försökt att göra en rimlig bedömning av våra kostnader. Tyvärr verkar inte Skatteverket vara riktigt överens med oss om vad saker och ting kostar. Vilka regler finns det egentligen?

Svar:När du sålt en privatbostad får du göra avdrag för omkostnadsbeloppet vilket består av två delar, anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter. Anskaffningsutgiften består av det pris du betalade för fastigheten vid köpet samt de kostnader för inköpsprovision, stämpelskatt etc som du hade vid inköpet. Förbättringsutgifterna består av de utgifter man haft för att förbättra fastigheten, till exempel ny- till- eller ombyggnader men även andra förbättringar och underhåll. Dessa får avräknas om de inneburit att fastigheten är i ett bättre skick vid försäljningen än den var vid inköpet. Kostanden måste för varje kalenderår uppgå till minst femtusen kronor och mindre förbättringar och underhåll får dessutom bara avräknas om de gjorts under de fem senaste åren före försäljningsåret.

En viss praxis har utvecklats på så sätt att man brukar säja att det finns ett mindre strängt krav på att visa kvitto eller dylikt på åtgärder som gjorts före slutet av 1960-talet, men ett strängare krav därefter. Detta har också inneburit att man i vissa rättsfall har medgett avdrag till viss del trots att kvitto saknats men där man har kunnat lämna annan bevisning såsom till exempel fotografier. Utförliga regler hittar du på Skatteverkets hemsida.