Jenny låter jobbet vänta tills barnen tillåter

– Jag var väldigt karriärinriktad innan. Men nu tänker jag helt annorlunda. Det handlar om en kort tid, om man ser på hela mitt yrkesverksamma liv, säger Jenny Patera.

Det är tisdag förmiddag en kylig höstdag. Barnen Anton, 3 år, och Molly, 1 år, tycker ändå att det är en bra dag för lek i sandlådan. Mamma Jenny lyckas till slut locka in dem på lite bullkalas.

Innan hon fick barn bodde hon med sin man i Malmö och jobbade som chef på Malmö Aviation. Men de senaste 3,5 åren har Jenny inte jobbat alls.

Det var när hon blev gravid som livet ändrades totalt.

– Mitt jobb var väldigt stressigt. Olika omorganiseringar hela tiden. Min räddning var kanske att jag blev gravid, berättar hon.

När Jenny var i 24: e veckan av sin graviditet vaknade hon en morgon och hade väldigt ont.

Hon åkte in till sjukhuset och fick reda på att det var värkarna som kommit igång.

– Stressen hade satt igång förlossningen. Jag fick genast order om att inte jobba mer.

Blev gravid igen

Jenny vilade så mycket det bara gick fram till Antons födelse. Planen var att vara föräldraledig i 1,5 år för att sedan gå tillbaka till jobbet. Men så blev det inte.

– Jag blev gravid under tiden att jag var hemma. Och samma sak hände igen. Jag fick sammandragningar och fick inte gå tillbaka till jobbet.

Att bli sjukskriven igen var på ett sätt en lättnad för Jenny.

Hon hade hela tiden känt en oro över att skola in Anton på förskolan vid 1,5 år. Kanske beror det på att hon har sina rötter i Tjeckien och är påverkad av traditioner därifrån.

– I Tjeckien är mamman hemma tills barnen är tre till fyra år. Där finns inte förskola i den åldern. Detta är jag präglad av. Min syster har också varit hemma länge, berättar hon.

Hon var hemma hela graviditeten och sedan föräldraledig med Molly. Nu när det egentligen börjar bli dags att gå tillbaka till jobbet och skola in barnen på förskola tvekar hon igen.

– Nu undersöker vi om jag kan vara hemma ett år till, säger hon. Vad betyder ett år till hemma för hela min karriär? För Molly betyder det jättemycket om hon kan vara hemma med mig.

Jenny tycker att den jämställdhetsdebatt som fördes på 1970-talet, och som skapade förskolereformen, fokuserade på kvinnorna och inte på barnen.

Avundsjuka

– Plötsligt skulle kvinnorna ut i arbetslivet snabbt. Det kanske var positivt för dem. Men barnen får ju ta smällen.

Omgivningen tycker ofta att det är lite konstigt att hon har varit hemma så länge. Men hon märker också att många blir avundsjuka.

– Jag tror att många vill vara hemma mer än vad de är. I dag skaffar folk barn när de är lite äldre och har hunnit jobba ett tag. De vill gärna ta en paus. Ekonomiskt är det också lättare att vara hemma när man har kommit en bit in i karriären och upp i lönenivå, menar hon.

Jenny tycker att man i Sverige är fixerad vid att alla ska arbeta.

– Alla ses enbart som arbetskraft. Den borgliga regeringen är för valmöjligheter. Men de vill samtidigt att man ska kunna jobba. Det känns som att man lever för att jobba i Sverige. Men kanske är den attityden på gång att förändras. I framtiden kommer nog fler vara hemma längre, säger hon.

Sofie Bergström