Populära barn får bättre vuxenhälsa
En ny studie stärker bilden av att barn som är ensamma eller utsatta under sin skoltid riskerar att drabbas av ohälsa i vuxen ålder.
Tidigare har det varit svårt att skilja det här dystra sambandet från föräldrarnas sociala tillhörighet, men forskaren Ylva Almquist, doktorand vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa vid Stockholms universitet, har tagit med socioekonomisk bakgrund i sina statistiska beräkningar, och mönstret kvarstod. Barnens egen status var tydligt kopplad till risken att bli inlagd på sjukhus för en rad sjukdomar senare i livet, åtminstone bland dem som var skolbarn i mitten av 1960-talet.
- Vi vet egentligen inte om det ser likadant ut i dag, men jag har svårt att tro att sambandet skulle ha förändrat sig så jättemycket, säger Ylva Almquist.
Analysen baseras på data från cirka 14 000 personer födda i Stockholm 1953. När barnen var 12&tstr;13 fick de ange vem eller vilka i klassen som de helst ville vara med, och utifrån detta kunde forskarna placera barnen i fem olika grupper. Barn vars namn inte nämndes av någon klasskamrat kallades "marginaliserade" och de som nämndes av sju eller fler kallades "favoriter".
Sedan kontrollerade Ylva Almquist vilka som vårdades på sjukhus under perioden 1973&tstr;2003, och för vilka diagnoser. Slutsatsen, som presenteras i facktidskriften Journal of Epidemiology and Community Health, är att de som stod lägst i rang löpte högst risk att drabbas av sjukdom. Risken att utveckla exempelvis diabetes och andra ämnesomsättningsrubbningar var fyra gånger så hög som bland barnen som hade varit mest populära. Kopplingen mellan popularitet i barndomen och senare risk för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar var slående tydlig. De mest ensamma utvecklade också dubbelt så ofta svåra mentala problem, inklusive självmordsförsök och självskadebeteenden, som de mest populära.
