Svenskarna överklagar inte

De kommer i stället att ansöka om nåd.

De båda dömdes i december den till elva års fängelse.

Ett överklagande hade kunnat ta flera år i rättsmaskineriet och chanserna till frikännande eller mildare straff var svårbedömda. Samtidigt finns ingen garanti för att en nådeansökan beviljas.

"Det finns en tradition av nåd och förlåtelse i Etiopien och vi väljer att lita på denna tradition", skriver Schibbye och Persson i ett mycket kort uttalande sedan de tagit sitt beslut.

Anledningen till att de har väntat så länge är att ge mindre spelutrymme åt åklagaren att inkomma med ett eventuellt överklagande, säger deras kontaktperson Anna Roxvall.

– De har suttit och gjort långa listor för och emot. De har även konsulterat folk som kan detta. Och det är ett beslut som alla vi i kretsen kring dem, familj och vänner, stödjer. Vi tycker att det är ett bra beslut, säger Roxvall.

De ska de rådgöra med personer som kan det etiopiska rättssystemet om när de ska lämna in sin ansökan, säger hon.

Valet var det mest sannolika, säger professorn och Etiopienexperten Kjetil Tronvoll. Benådningsprocesser har i liknande fall tagit 2–2,5 år efter dom.

– Det ska svida lite grann, de ska avtjäna lite av domen först. Det har i alla fall varit en tanke tidigare, säger Tronvoll.

I Perssons och Schibbyes fall lär det dock vara annorlunda.

– Eftersom det är första gången det handlar om utlänningar tror jag det medför att det går snabbare. Jag tror att myndigheterna har ett intresse av att släppa dem fria så fort som möjligt för att undvika allt fokus och all negativ kritik mot Etiopien.

Om ärendet bereds på rätt sätt kanske svenskarna kan vara hemma till sommaren, tror Tronvoll.

Formellt är det presidenten som undertecknar benådningar, men i praktiken ligger beslutet i kretsen kring landets mäktigaste man, premiärminister Meles Zenawi, bedömer Tronvoll.

Åklagarsidan var å sin sida säkert nöjd med domen.

– Den har statuerat sitt exempel.

Reportern Martin Schibbye och fotografen Johan Persson, båda frilansare, greps och skottskadades den 1 juli av etiopisk militär i det av myndigheterna stängda och omstridda området Ogaden. De korsade gränsen illegalt från regionen Puntland i Somalia och påträffades med rebeller från den av Etiopien terrorstämplade gerillan Ogadens nationella befrielsefront (ONLF).

Svenskarna åtalades för terrorbrott och illegal inresa. Den 21 december befanns de skyldiga till att olagligt ha tagit sig in i Etiopien och att ha hjälpt ONLF, något som klassades som främjande av terrorism. Den 27 december meddelades straffet på elva års fängelse.

Svenskarna tänkte rapportera om det delvis Lundinägda bolaget Africa Oils verksamhet i området.

– Den här situationen de sitter i är helt absurd eftersom det handlar om professionella journalister som bara utfört sitt arbete och nu har dömts för ett brott som är helt orimligt, säger Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet.

Han anser att domen är politisk och syftar till att avskräcka journalister från att ta sig in i området.

– Det jag skulle vilja se är massiva reaktioner från omvärlden gentemot Etiopien. Man har allvarligt missförstått värdet av det journalistiska uppdraget och pressfriheten och det måste omvärlden göra tydligt och sätta press på Etiopien på alla möjliga sätt, säger han.