Åke Andrén-Sandberg (L): Snabbtesterna lämpar sig bara för smittspårning men är annars för osäkra
När man testat metoden på Universitetssjukhuset i Lund (man testade samma prov både med den nya snabbtesten och den långsammare men säkrare PCR-testen) på 95 patienter med covid-19-liknande symptom var sensitiviteten 93 procent och specificiteten 100 procent.
Det innebär att om 100 patienter med verklig covid-19-smitta testas så kommer 93 av dem att fångas med snabbtestet, medan sju inte kommer att upptäckas (”falskt negativa”).
Om 100 personer som i verkligheten inte är smittade av covid-19 testas så kommer ingen att få svaret att de har sjukdomen (ingen ”falskt positiv”).
Ännu tydligare kan det uttryckas som att man kan lita på ett utslag som säkert att man är smittad i alla fall (”positive predicted value” 100 procent) men att ett utslag som säger att man inte är smittad är fel i var 33:e fall (”negative predicted value”) – allt under förutsättning att provet taget inom fem dagar efter att man fått symptom på sjukdomen. Om man tar testet senare blir det genast mycket osäkrare.
Testet lämpar sig således exempelvis för smittspårning på akutmottagningar och inom äldreomsorgen, medan osäkerheten är för stor för andra sammanhang.
Expertisen vid Universitetssjukhuset avråder således för närvarande från att använda testet på personer utan symptom om de inte varit i kontakt med någon som har påvisats vara smittad.
Åke Andrén-Sandberg, läkare, ordförande för Liberalerna
