Christina Persson: Hur ska Ystad och Simrishamn krisberedskap och handel med lokala näringar?
Efter snart tolv års samarbete mellan de tre Österlenkommunerna har Ystad och Simrishamns kommuner valt att kliva av. Tomelilla kommun, som för övrigt är den minsta av de tre med en befolkning på cirka 14 000 invånare, har istället tecknat nytt avtal med extern distributör och fortsätter samdistributionen som ensam kommun direkt när nuvarande avtal löper ut.
I Tomelilla ser man fortsatt miljömässiga och ekonomiska fördelar med att samköra sina varor. Ända sedan starten 2013 har man hållit antalet leveranser nere men också etablerat många nya kontakter med leverantörer av livsmedel. Ett idogt arbete som till dags datum inneburit att man under åren handlat av elva lokala livsmedelsföretag.
Att öka inköpen från mindre lokala företag och främja den egna näringen var ett av målen som alla kommuners politiker stod enade bakom när man 2010 beslutade sig för att upphandla en gemensam distributionscentral. Likaså fanns en samsyn kring att 75 procent färre leveranser skulle bli en stor miljö- och trafiksäkerhetsvinst för alla kommunerna.
Om man nu elva år senare har lyckats, eller inte, med att nå sina mål hör ihop med förståelsen för vad samordnad varudistribution som modell innebär. Modellen är inget självspelande piano utan endast ett verktyg och en möjliggörare för kommuner med en hög ambition om att uppnå ovan nämnda mål.
Ytterst bygger det på de kommunala organisationernas förmåga att se de inneboende potentialerna och därifrån ändra beteende och skapa samsyn kring alla de mervärden man vill nå upp till. Först då kommer resultaten, och det är det vi nu ser. Tack vare eldsjälar med engagemang, modellförståelse, uthållighet och stöd uppifrån har en av kommunerna lyckats få ut all potential ur modellen.
Vi som genom åren följt allt arbete ser nu fram emot att fortsatt se hur delar av Tomelillas krisberedskap kan involveras och utvecklas ihop med den egna samdistributionen.
Vi ser även fram emot en uppföljning om alla de utlovade besparingar och miljövinster som de två kommunerna motiverade sina avhopp med och som fick dem att återgå till affärsmodellen fri leverans.
Har vi tur så får vi även insyn i hur man kommer ta sig an arbetet med krisberedskap för livsmedel och förbrukningsvaror och hur man fortsatt upprätthåller handeln med den lokala näringen.
Christina Persson