Denise Neal: Måste det bli fullständigt kaos innan regionpolitikerna tar sitt ansvar?
Hur många larm måste Kommunals företrädare skicka i väg till Region Skåne utan respons, utan resultat? Måste det bli fullständigt kaos först? Varför tar de politiker som styr regionen inte sitt ansvar för personal och patienter?
Ett exempel: År 2020 hade 65 dödsfall i Skåne kunnat förhindras om Region Skåne hade avsatt tillräckliga resurser. Statistiken baseras på Lex Maria-anmälningar angående vårdskador som kunde ha varit undvikbara.
Regionfullmäktige diskuterar ofta hur arbetsmiljön ser ut på Skånes sjukhus, men alltför ofta saknas lösningar på de rådande problemen. Till det kommer att underlagen för beslut är bristfälliga – inte har hämtats från dem som möter patienterna och ska få verksamheten att fungera.
Istället för att förbättra arbetsmiljön på sjukhusen fokuserar det M-ledda styret i Region Skåne på att effektivisera.
Ett exempel: För att det ska fungera på akutmottagningen på Ystads lasarett där jag jobbar behövs nio undersköterskor per arbetspass som har högsta kompetens. Idag har bara 10 av 28 undersköterskor i arbetsgruppen en sådan bred kompetens, alltså kan ta sig an alla typer arbetsuppgifter som förekommer.
Och nu ska Region Skåne åter utreda personalbristen och arbetsbelastningen. Men det behövs inte, kan jag säga. Verkligheten talar sitt tydliga språk. Med tanke på alla anmälningar till Arbetsmiljöverket, de många anställda som väljer att säga upp sig och de risker som idag finns för patienterna är det ytterst svårt att förstå att det kan råda något tvivel om vad som behöver göras.
Ansvariga politiker i Region Skåne måste öka antalet anställda, se till att personalen har rätt kompetens, rätt förutsättningar och en god arbetsmiljö.
Som företrädare för Kommunal håller jag med Arbetsmiljöverket, som nu ska inspektera 70 akutsjukhus i landet på grund av de larm som skickats till dem under de senaste åren. Enligt Arbetsmiljöverket måste arbetsmiljöproblemen åtgärdas på ledningsnivå. Arbetsmiljöverket ställer sig frågan om det finns balans mellan krav och resurser. Det finns det inte, kan jag meddela.
Efter att ha inspekterat universitetssjukhusen i Lund och Malmö konstaterar tillsynsmyndigheten Ivo att ”vårdgivaren inte leder och planerar verksamheten på ett sätt som gör att kravet på god vård upprätthålls”. Ivo skriver att; ”vård och omvårdnad inte alltid tillgodoses utifrån patienternas individuella behov”. Tydligare uttryckt: Det finns risk för att patienterna riskerar att få allvarliga vårdskador.
Det är ett mysterium att Region Skåne inte är mer mån om att vara en bra arbetsgivare och vårdgivare. Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner, behöver landets kommuner anställa 14 000 undersköterskor och vårdbiträden varje år de kommande tio åren och fram till 2026 behövs det 136 000 undersköterskor. Region Skåne måste ha ett attraktivt erbjudande - eller allra minst en sjyst arbetsmiljö – för att klara den utmaningen.
Men istället väljer Region Skåne allt oftare att hyra in personal. Först var det läkare, sedan sjuksköterskor, nu undersköterskor. De hyrs in via bemanningsföretag som tar arbetsgivaransvar men också skattepengar. Systemet urholkar välfärden och befriar Region Skåne från långsiktigt ansvar.
För att få bukt med problemen föreslår Kommunal:
• Att Region Skåne på allvar tar ansvar för den uppkomna situationen, för personalen och för patienterna.
• Att bemanningen på akutmottagningarna anpassas till de verkliga behoven.
• Att kompetens både ska respekteras och löna sig.
Denise Neal, styrelseledamot i Kommunal avdelning Skåne och undersköterska på akutmottagningen i Ystad
