Annons
Insändare

Fredsvänner: Hur länge ska Sverige stå utanför FN-konventionen om förbud mot kärnvapen?

Om några dagar, 22 januari 2021, träder FN-konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW) träder i kraft, efter att 50 stater ratificerat konventionen. Hur länge ska Sverige stå utanför?
Politik • Publicerad 14 januari 2021 • Uppdaterad 17 januari 2021
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
1952-11-01
Ivy Mike, amerikansk provsprängning av världens första vätebomb 1 november 1952 (31 oktober 1952 GMT) på Enewetak-atollen i Stilla havet. Den fjärde största provsprängningen i USA:s historia. 
Foto: NTB Code: 20360
1952-11-01 Ivy Mike, amerikansk provsprängning av världens första vätebomb 1 november 1952 (31 oktober 1952 GMT) på Enewetak-atollen i Stilla havet. Den fjärde största provsprängningen i USA:s historia. Foto: NTB Code: 20360Foto: TT

Coronapandemin har gett oss en vink om vad som händer med samhället när en global kris drabbar världen. Samtidigt finns Kärnvapen i sådan mängd att de kan utplåna allt högre liv.

Kärnvapenkapprustningen har tagit ny fart och gällande avtal om rustningsbegränsningar har sagts upp. Sveriges regering har låtit sig påverkas av en av kärnvapenmakterna – USA – att inte skriva under FN:s beslut om ett internationellt förbud mot kärnvapen. Detta trots att Sverige var en drivande kraft i förberedelsearbetet och till och med röstade för den i FN så sent som 2017.

Annons

Klimatförändringarna är vid sidan av risken för kärnvapenkrig det mest omfattande hotet och är helt sammanvävt med de andra hoten mot mänsklighetens och naturens framtida existens.

Förstörelsen av våra skogar, där grunden för livet i form av biologisk mångfald finns, utarmningen och förgiftandet av våra jordbruksmarker och inte minst den inre kolonisationen med ökande ojämlikhet mellan stad och land, har fört oss förbi gränserna för vad ekosystemet tål. Samma utveckling ökar också risken för kommande pandemier. Ingen tvekar längre om att detta kommer att föra med sig oerhörda påfrestningar för våra samhällen i framtiden.

Den tunna hinnan runt jorden som kallas biosfär måste vårdas med ömhet. Idag förbrukas och förstörs denna i snabb takt trots att vi själva är en del av den.

Vi vill se ett program för rättvis omställning till ett resursbevarande samhälle. En omställning från ett samhälle som stjäl framtida livsutrymme och förgör ändliga resurser till ett samhälle som återanvänder resurser om och om igen och som understödjer de livgivande ekosystemen.

En omställning som motverkar den ökande motsättningen mellan centrum och periferi både inom landet som helhet och inom storstadsområden, liksom den ökande motsättningen mellan de som har och de som inte har.

En sådan omställning måste också innebära att Sverige samtidigt verkar för fred genom avspänning och nedrustning och att handel och finansiella system gör det möjligt för alla länder att försörja sin egen befolkning med mat och utveckla sin egen industri.

Grundläggande samhällsförändringar måste genomföras.

* Sverige måste signera och ratificera FNs konvention mot kärnvapen.

* Stoppa miljöbrott, stärk naturens rättigheter och påbörja en militär nedrustning.

* Minska fossil energi snabbare än vad som sägs i Parisavtalet. Kommunerna har en nyckelroll i det arbetet!

Annons

Gudrun Schyman, ordförande klimat- och fredsnätverket Fria Pensionärer

Ingalill Bjarten, vice ordförande Sveriges Fredsråd

Jea Jonsson, Kvinnor för fred, Skåne

Annons
Annons
Annons
Annons