Gunilla Olsson: Nybyggda arenor tar resurser från våra gamla kulturinstitutioner
Jag har länge, bedrövad, sett hur en stad som Ystad fått en hel stadsdel mer eller mindre fylld med sådana. Och det verkar komma allt fler idéer om att fortsätta på den vägen.
Ystad är annars en stad som stolt marknadsför sig som de gamla gatuhusens, småstädernas och landsortens hemort.
Helmersson anknöt till en diskussion om nyliberalismens påverkan på arenornas uppkomst – konkurrens mellan städer/kommuner, oavsett om det finns höger- eller vänsterstyre. Med, har det alltså visat sig, stora kostnader som följd.
Arenor är ju också vår tids uttryck för folks behov av gemenskap. Idrottsarenor är idag den ”lägereld” som för 50-100 år sedan folkparkerna var. För att använda ett i dagens debatt ofta använt motsatspar.
Om dagens arenor är kommersialismens högsta uttryck så var folkparkerna gårdagens, folkrörelsernas mer ”socialistiska” uttryck. De senaste decennierna flyger folk till Barcelona eller Göteborg för ett par timmars vistelse på en arena. Förr i tiden cyklade man till folkets park eller gick till närmsta vägskäl.
Men! Nu är vi på väg in i en ny verklighet, vi behöver begränsa konsumtionen, återanvända och spara. Och då kommer jag äntligen till min poäng, som har med kultur och kulturhistoria att göra!
Samtidigt som Ystad har fått ett antal tråkiga svarta lådor i stadsbilden – och planerar för fler – så finns det en pärla till byggnad och miljö, en folkpark.
Kostnaderna för arenorna tär på den gemensamma skattekassan så mycket att folkparken måste drivas ideellt, utan stöd men med förväntningar från allmänhet och politiker på att trots allt fortsätta vara en gemensam resurs. Den riskerar förfall intill utplåning. Det är sorgligt! Och det gäller inte enbart i Ystad.
Vi får bidrag enligt kungens beslut till att renovera en surbrunn från 1700-talet och en typisk 1950-talsbyggnad men vi måste sköta en stor, av allmänheten väl utnyttjad park med dess kulturhistoriska byggnader, utan ersättning via den skatt som vi själva betalar till, fastighetsskatt såväl som inkomst- och annan skatt. Och vi får tyvärr inte ihop ekonomin (som en förening ”utan vinstintresse”) så att vi kan göra det med god standard.
Det finns fortfarande ett antal brunnsmiljöer i landet och ett något större antal folkparker – men de håller på att gå under. Det borde bli en ny trend, en folkrörelse, mer i takt med vår tid och framtid: var rädd om de resurser vi redan har! Slösa inte oreflekterat bort något. Utveckla en ”nysocialism” eller kombinera nyliberalism och nysocialism!
Gunilla Olsson, ordförande, Surbrunnsparken Ystad, ekonomisk förening