Annons
Insändare

Gunilla Olsson: Vad vill det politiska styret med Surbrunnsparken?

Flera inlägg på YA:s insändarsidor tyder på att det råder en del oklarheter i nuvarande kartor över fastigheter och ägande i Ystad.
Ystad • Publicerad 10 augusti 2021
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Surbrunnsparken, entrén
Surbrunnsparken, entrénFoto: Torun Bortz

I många fall beror detta förmodligen på att den byråkrati och beslutsprocess som många klagar på idag, förr i tiden var betydligt mindre men också mer ofullständig.

En djupdykning i Stadsbyggnadskontorets utmärkta digitala ritningsarkiv eller i stadsarkivet visar att det kan vara svårt att få en klar bild av en gammal fastighets öden och äventyr.

Annons

Ystad har gamla byggnader. Fastigheter som registrerades på 1700-talet ritades nog på fri hand av någon ensam beslutsfattare. Dagens noggranna planprocess är något helt annat.

Årets debatt på området har berört så kallad allmän platsmark (i kommunens ägo) respektive privat mark/fastighet. Det har antytts att i vissa fall enskilda ägare skulle ha fått (eller lagt beslag på) allmänna ytor, underförstått till fördel för de enskilda.

Det finns också ett motsatt perspektiv. I dag finns en privat ägd fastighet i Ystad som i stadsplanen beskrivs: särskilt värdefullt bebyggelseområde, en sammanhållen folketsparkmiljö med flera ikonbyggnader.

Den har anlagts och byggts under 125 år – och har därtill en historia från mitten av 1700-talet med en surbrunn som centrum och ursprung.

Fastigheten med byggnader ägs och drivs i dag av en förening, ideellt och helt utan stöd av kommunen. Surbrunnsparken betraktas nog av många Ystadsbor som allmän platsmark, att jämföra med Norra Promenaden eller Teatern med omgivande planteringar. De senare sköts med betydande kommunala resurser.

Surbrunnsparken är redan och skulle kanske än mer kunna vara den lunga som man talar om i senare års direktiv för boendemiljöer. Ett rekreationsområde i vid mening, därtill med intressant kultur- och miljöhistoria, då numera ”förtätning” av hållbarhetsskäl är övergripande mål för stadsplanering. Men då behöver villkoren bli tydliga och likvärdiga.

Surbrunnsparken är inget avgränsat område som en hustomt, folk tycker om att promenera där, gympa, sitta och läsa eller prata.

Tvärs genom denna öppna park går dessutom en ”allmän cykel- och promenadväg” som anlagts och ägs av kommunen (?), en populär genväg mellan Kristianstadsvägen ner mot Österportstorg.

Allt detta gör inte gränserna mellan allmän/kommunal och privat mark tydligare.

Frågan är: Vad vill kommunen och det politiska styret med Surbrunnsparken och andra grönområden? Hur långt ska det privata respektive det gemensamma sträcka sig?

Annons

Frågor som är högst angelägna att debattera i valrörelsen 2022.

Gunilla Olsson, styrelseordförande Surbrunnsparken

Annons
Annons
Annons
Annons