Hasse Bengtsson: Lögnen har blivit ett accepterat verktyg för att angripa folkhemmet och demokratin
Från början var folkhemmet ett vänsterprojekt, en idé om en gemensam svensk identitet som främst präglades av arbetarrörelsens framgångar under efterkrigstiden. Det drevs framåt av att det skapades en trygg och jämlik samhällsstruktur inom landet.
Vi byggde en samhällelig integration och etablerade en unik tillit mellan invånare och mellan invånarna och det politiska och juridiska landskapet. Även om mycket av denna tillit i internationella jämförelser fortfarande står sig väl så minskar den allt mer.
Folkhemmet blev en modell för välfärdsbyggen och generösa socialförsäkringssystem runt om i världen. Grunden var denna tillit, vi litade på varandra och på våra företrädare.
En hög grad av samförstånd kring avgörande frågor som demokrati, jämlikhet. Solidaritet med utsatta/svagare grupper. En starkt förankrad yttrandefrihet.
Idag ser vi en utveckling där folkhemmet hotas på flera olika sätt. Antalet demokratiskt styrda länder minskar, även i utvecklade västländer hotas demokratin. Nya auktoritära krafter i Sverige, i andra europeiska länder och resten av världen, växer sig allt starkare.
Vi ser hur yttrandefriheten och rättsstaten kränks på flera fronter. Vi ser ständigt utmaningar av demokratin och därmed utmanas det svenska Folkhemmet också
En annan faktor som hotar det svenska Folkhemmet är ointresset för att utgå ifrån fakta i samhällsdebatten. Vetenskapen visar till exempel varje dag att klimatkrisen är här och nu.
Ändå fortsätter en del att förneka detta. Man tror på lögner och konspirationsteorier. Lögnen har blivit ett accepterat verktyg för att angripa folkhemmet, demokratin och att förneka klimatkrisen.
Vi behöver tänka om, se nya perspektiv. Vi behöver leva och arbeta hållbart, både som individ och som samhälle. Vi behöver inte bara minska klimatutsläpp utan också stärka demokrati, integritet och sammanhållning. Det som kännetecknar folkhemmet
Hasse Bengtsson (v), Gärsnäs
