unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Hur blir julen för de barn som saknar tak över huvudet?

Vid juletid hör vi ofta att det är barnen som lyser upp julen med sina skratt och förväntansfulla ögon. Men en fröjdefull jul är ingen självklarhet för alla barn i vår kommun, i synnerhet inte för de barn som har ett vräkningshot hängandes över sig som ett damoklessvärd strax före jul.
Tvåbarnsfamiljen fick på torsdagen ett meddelande från hyresvärden om omedelbar uppsägning. Föräldrarna kämpar dock vidare, de försöker få hjälp av hyresgästföreningen och de har överklagat socialtjänstens avslag om bidrag till hyran.
Tvåbarnsfamiljen fick på torsdagen ett meddelande från hyresvärden om omedelbar uppsägning. Föräldrarna kämpar dock vidare, de försöker få hjälp av hyresgästföreningen och de har överklagat socialtjänstens avslag om bidrag till hyran.
Foto: Sprisse Nilsson
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Den 21 december läser jag i Ystad Allehanda Britt Risbergs artikel om socialtjänsten i Sjöbo kommun, där kommunen gett avslag till en barnfamiljs ansökan om hyres- och försörjningsstöd. Avslaget innebär att familjen riskerar att vräkas lagom till jul.

Att barnfamiljer fortfarande vräks i Sverige visar rapporter från t.ex. Socialstyrelsen. Barnfamiljer vräks trots att Regeringens nollvision slår fast att inga barn ska vräkas från sin bostad. FN:s konvention om barnets rättigheter slår också fast barnets rätt till bostad, därutöver anger Socialtjänstlagens första kapitel, andra paragraf, att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa beaktas.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Barn drabbas mycket hårt av en vräkning där en redan påfrestande situation för barnet riskerar att förvärras än mer. Vräkning leder i värsta fall till en för barnet långvarig situation av hemlöshet, en situation som socialtjänsten kan förhindra på många olika sätt. Ett sätt att förhindra denna situations uppkomst är via ett systematiskt vräkningsförebyggande arbete som säkerställer barns rätt till ett tryggt boende. Ett annat sätt att förhindra vräkning som omfattar barn i hushållet är att socialtjänsten till exempel arbetar med BBIC (Barns behov i centrum). BBIC är ett arbetssätt som är anpassat efter socialtjänstens regelverk och framtaget för socialtjänstens myndighetsutövning. BBIC syftar till att säkerställa barnets behov där socialtjänsten i sitt arbete har fokus på att låta barnets bästa vara vägledande i de beslut som fattas.

Jag ställer mig tveksam till om det inom ramen för socialtjänstens arbete i Sjöbo kommun finns rutiner för att förhindra att barnfamiljer vräks. Jag undrar också hur det är möjligt att ansvarig nämnd kan fatta beslut som strider mot gällande lagstiftning såväl som FN:s konventioner, bortsett från att beslutet går emot direktiv hämtade från Regeringen, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen samt Kronofogdemyndigheten.

Jag vill uppmuntra socialtjänsten i Sjöbo kommun samt den aktuella ansvariga nämnden att överväga en kunskapsfördjupning i vad det innebär att arbeta evidensbaserat inom ramen för det sociala omsorgsarbete som sker i kommunen. Ett evidensbaserat socialt arbete innebär bl.a. att beslut och åtgärder ska vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet samt att beslut ska ta sin utgångspunkt i den eller de berörda personernas situation. Beslut som leder till att barnfamiljer vräks är inte grundat i vare sig svensk eller internationell forskning, det är inte heller grundat i det som benämns beprövad erfarenhet, inte heller tar det utgångspunkt i omsorgen om barnens bästa. Vad forskning däremot visar är att den s.k. ”Uppsalamodellen” som socialtjänsten i Sjöbo kommun verkar arbeta utifrån inte har något stöd i forskning, modellen är effektlös. Däremot är modellen repressiv och den syftar till att disciplinera klienter/brukare. Uppsalamodellen handlar om att klienter på en lista ska redovisa sökta arbete i syfte att kunna bli beviljade försörjningsstöd. Den underliggande logiken bottnar i att detta förfaringssätt ska bidra till den enskildes förankring på arbetsmarknaden. Det finns dock ingen evidens som tyder på att en redovisad lista med sökta arbete bidrar till en återgång i arbete eller etablering på arbetsmarknaden, detta är endast politisk retorik och har ingen grund i forskning. Däremot representerar Uppsalamodellen en hållning och tradition vars rötter står att finna i Caligulas dagar med inslag av förnedring och kränkning för såväl de socialarbetare som arbetar med modellen som för klienter eller brukare.

Ett professionellt socialt arbete ska bortsett från att vila på evidens och beprövad erfarenhet dessutom ta sin utgångspunkt i en etisk medvetenhet. Det innebär att handläggare inom socialtjänsten behöver visa prov på kunskap, kritiskt tänkande samt analysförmåga i syfte att kunna göra omdömesgilla överväganden samt fatta välgrundade beslut.

Barn är egna individer med egna rättigheter och dessa ska tas på allvar och respekteras. När ni som tjänstemän och politiker i Sjöbo kommun fattar beslut som berör ett barn har ni också skyldighet att beakta barnets bästa. Era beslut ska dessutom föregås av en bedömning av beslutets konsekvenser för barnet. Om detta inte görs behöver ni redovisa motiven till detta. Notera gärna att barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020.

Ann Ottengrim

Socionom

Referenser/för vidare läsning

Barnombudsmannen (2019) FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: BO

Barnombudsmannen (2016) Inget rum för trygghet – barn och unga om vräkning och hemlöshet. Stockholm: BO

Denvall, Verner; Granlöf, Shari J; Knutagård, Marcus; Nordfeldt, Marie; Swärd, Hans (2011) Utvärdering av ”Hemlöshet – många ansikten, mångas ansvar”: Slutrapport. (Meddelande från Socialhögskolan; Vol 2011:2). Socialhögskolan, Lunds universitet

Kjellbom, Pia (2014) Påtvingad avflyttning från bostad. En rättssociologisk studie av socialtjänstens roll i teori och praktik. Rapport i socialt arbete nr 146. Doktorsavhandling. Stockholms universitet

Kronofogdemyndigheten (2019) Trots tidigare larm – fler barn berörs av vräkning. [https://www.kronofogden.se/80592.html] Hämtat: 2019-12-22.

Milton, Pia & Bergström, Reinhold (2007) Uppsalamodellen och socialbidragstagarna. En effektutvärdering. Stockholm: Socialstyrelsen

Sahlin, Ingrid (1996) På gränsen till bostad: avvisning, utvisning, specialkontrakt. Doktorsavhandling. Arkiv förlag.

SFS 2001:453 Socialtjänstlag.

Socialstyrelsen (2018) Grundbok i BBIC. Barns behov i centrum. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2013) Vräkta barn. Underlagsrapport till ’Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013’. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2012) Om evidensbaserad praktik. Stockholm: Socialstyrelsen

Swärd, Hans (2008) Hemlöshet. Lund: Studentlitteratur