Insändare

Ingemar Östlund: Gedigna läroböcker är nyckeln till bättre folkhälsa

Den sjunkande trenden sedan år 2001 i läsförståelse för årskurs 4 fortsätter. I den internationella läsförståelseundersökningen PIRLS sjunker läsförståelseresultatet i Sverige för årskurs fyra med tolv poäng till 544 år 2021 jämfört med år 2016, redovisar Skolverket.
Skåne • Publicerad måndag 00:45
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Läroböcker
LäroböckerFoto: Mats Holmertz

Sverige och Ystad måste kunna försörja sig i framtiden, så vi har att vända den nedåtgående trenden i läsförståelse och studieresultat.

Det är visat i flera forskningsstudier att läsa text på papper eller med fördel i läroböcker ökar läsförståelse och studieresultat. En jämförelse med högskolestudier: här läses en hög andel av texterna i böcker.

Vi kan inte fortsätta experimentet att i unga år alltmer lägga läroböcker åt sidan. Barn med sämre förutsättningar som färre böcker hemma är särskilt drabbade. Lärare måste få tiden att arbeta som lärare, inte kopieringsmaskinsbiträden, för att det inte köps in läroböcker.

Läroböcker må kosta en slant men kostnaden blir skyhögt högre i framtiden om dagens unga elever får sämre förutsättningar att få ett arbete på grund av sämre läsförståelse och studieresultat.

En gedigen grundkunskap uppbyggd under årskurs 4–6 med basen i heltäckande läroböcker blir en språngbräda till bästa betyg i årskurs 9. Det ger bästa förutsättningar i gymnasieval och framtida arbete.

Som ny svensk skapar kunskap ett självförtroende i det nya landet: att stå emot locktonerna från gängen, för att i stället satsa på en yrkeskarriär. Gedigna läroböcker är ett bidrag till förbättrad folkhälsa och ett stärkt Ystad!

Ingemar Östlund, studerande folkhälsovetenskap, Kristianstad