Jan Persson: Oppositionen verkar lida av idétorka
Oppositionens debattinlägg i frågan om äldrevården talar för sig själv. Alla kan väl instämma i att äldre ska få behålla ett självständigt och aktivt liv så länge det bara är möjligt.
Målbilder i styrdokument måste naturligtvis realiseras i aktiva handlingsplaner som tidsätts och genomförs. Exempelvis hur realiserar man praktiskt en välfungerande rehabilitering och skapar ett socialt och rikt liv utan ofrivillig ensamhet samt god och hög kompetens av personal som Birgitta Cestrone Nyman och Madeleine Söderlund Hägg talar om. Oppositionen verkar lida av idétorka på området.
Efter 30 år inom vården bland annat inom Region Skåne både i det aktivt kliniska vårdarbetet inom medicin, ortopedi, neurologi och inom förebyggande och rehabiliterande arbete inom företagshälsovården och de sista nio åren en central administrativ tjänst på SUS, har jag en god insikt i såväl sjukvårdens som äldrevårdens goda ambitioner på sina håll, såväl som dess brister och tillkortakommande,
Ett av sjukvårdens stora problem idag är antalet vårdplatser på sjukhusen (till följd av tidigare aktiva neddragningar av vårdplatser som sedermera själveskalerat till följd av brist på kompetent personal bland annat på grund av personalflykt) som medför att patienter så fort som bara är möjligt måste lämna sjukhusen- detta när man anses så kallat medicinsk färdigbehandlad.
Om nu Ystads kommun saknar korttids- såväl som särskilt boendeformer blir det ju återtransport till hemmet. Då blir det inte mycket över för Birgitta Cestrone Nymans och Madeleine Söderlund Häggs målbilder om en aktiv rehabilitering och socialt rikt liv utan ofrivillig ensamhet – för närvarande i alla fall. Och även om nu plats erbjuds i andra kommuner som lösning bleknar möjligheten till ett socialt och rikt liv utan ofrivillig ensamhet när sköra äldre placeras i annan kommun – enligt min mening.
För att uppnå fortsatt någorlunda välbefinnande och rehabiliterande funktioner efter en sjukhusvistelse krävs gott om platser inom korttidsboende. Vidare krävs tillgång till kvalificerad medicinsk kompetens och en fullgod rehabilitering värd namnet såväl som god omvårdnad. Då är förutsättningarna betydligt bättre att kunna komma hem i sin egen bostad igen – vilket de flesta naturligtvis önska – snarare än komma till särskilt boende, även om detta också slutligen kan bli en nödvändig lösning.
Slutligen vill jag ge en eloge till liberalernas initiativ om pilotverksamhet med äldrecentraler i Ystad och Simrishamn för att motverka ofrivillig ensamhet (i YA torsdagen den 12 september) liksom Simrishamns projekt i samarbete med Regionens vårdgivare Capio om hur man ska utveckla och kvalitetshöja rehabilitering, kompetens för personal och vården för äldre inom korttidsboenden (YA måndagen 9 september). Detta är goda exempel på vägen till måluppfyllelse inom äldrevården! Fler av liknande innovativa lösningar välkomnas, liksom ett mer aktivt arbete med regionen och sjukvården för en kvalitetshöjning av äldrevården.
Jan Persson, Nybrostrand
