Jan Rejdnell: De flesta friskolor är små
I debatten figurerar det att skolan blivit mer segregerad under senare år och att det fria skolvalet varit en viktig pådrivande faktor.
Forskning visar dock att skolsegregationen varit förvånansvärt stabil och att det fria skolvalet haft en marginell betydelse för skolsegregationens omfattning.
Orsakerna till skolornas segregation står snarare att finna i kombinationen av en kraftigt segregerad bostadsmarknad och att de allra flesta elever går i skolor nära hemmet.
Att ta bort det fria skolvalet som Socialdemokraterna i praktiken föreslår, gör att man cementerar segregationen. Det är postnumret som kommer att bestämma var eleven kommer att gå i skola.
Om istället alla föräldrar och elever är gör ett aktivt skolval, finns bra förutsättningar att minska segregationen i våra skolor.
Entydiga regler i skolvalet för alla skolor blir dessutom rättvist vare sig det är en kommunal skola eller friskola. Alla skall kunna få upplysning om var man står i kön i sitt skolval.
Föräldrar till de 400 000 barn som valt fristående skolor från förskola till gymnasium kommer till slut inte längre kunna välja skola om Socialdemokraterna sänker skolpengen för de fristående skolorna.
De små verksamheterna kommer antingen att sälja sin verksamhet till en större skolkoncern eller lägger man ned verksamheten. Koncentrationen av stora skolkoncerner blir därför än större med sänkt skolpeng för friskolorna.
Fristående skolor är ofta små och de allra flesta av dessa är förskolor. Mer än var tredje fristående grundskola har färre än 100 elever i sin verksamhet. De blir därför hårt drabbade ekonomiskt av sänkt skolpeng.
Motståndet till friskolor är baserat på ideologisk grund. Socialdemokratin, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återinföra monopolet i skolan igen. Utan möjlighet att välja vilken skola ditt barn ska gå på.
Jan Rejdnell (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Simrishamns kommun