Margaretha Böös-Olsson: Varför ska Sydsverige bära de dryga elkostnaderna?

De fyra elområdena i Sverige tillkom 2011 med syfte att stimulera utbyggnad och av elproduktion i områden där efterfrågan var större än utbudet. Inget av målen har uppfyllts i tillräcklig omfattning.

Ystad • Publicerad 20 januari 2022

Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Elledningar som inte är tillräckligt utbyggda för att överföringen mellan norra och södra Sverige ska fungera optimalt.Foto: Anders Wiklund/TT

Indelningen är gjord på marknadsmässiga grunder men samtidigt är den också administrativ.

Priset inom varje område beror på hur mycket el som kan överföras inom landet och hur mycket som måste köpas utifrån genom de ledningar som förbinder det svenska nätet med det europeiska. Eventuellt överskott kan också säljas till Europa,

Annons

Europas brist på el och gas driver upp elpriset. Sydsverige har också elbrist och måste betala samma pris.

Resultatet blev i december och även nu i januari enorma prisstegringar. Småföretags, familjers, låginkomsttagares och pensionärers fakturor för december är dubblerade eller tredubblade jämfört med tidigare, landar på 7000–11000 kronor, och därtill kommer nätavgifterna på 2500–4000 kronor, helt otänkbara siffror. Detta tycks fortsätta i januari.

De administrativa elområdena har gjorts till olika marknader. Spotpriset i elområde fyra var den 14 januari 203 procent högre än i elområde ett. Är det rimligt? Varför ska Sydsverige bära större delen av kostnaden för elkonkurrensen? Ska inte Sverige hänga ihop?

Som elkonsument kan du inte påverka din situation annat än på marginalen. Du bor i ett eluppvärmt hus, du kan sänka värmen något, täta fönster, klä dig varmare, köpa elsnåla maskiner, men energieffektiva åtgärder , som på sikt naturligtvis måste göras, är förbättring av isolering, byte av fönster, insats av värmepump, kanske solceller (inte så effektiva vintertid eller under moln), men kräver stora investeringar, tar lång tid och ska förränta sig och något som nuvarande elkunder kanske inte har resurser till.

Den stora strukturen är trög att förändra och tar lång tid. Jämfört med Danmark är Sverige långt efter.

Hur ser planerna för överföringen från norra till södra Sverige ut? Hur lång tid tar beräknad utbyggnad?

Hur planerar man för att verkligen få till stånd havsbaserad vindkraft med hänsyn till det kommunala vetot och försvarets veto (se YA 14 januari)? Hur ska tillgång och kapacitet i elnätet garanteras under tiden? Vems är ansvaret för att detta sker? Ska elområdena verkligen vara organiserade som idag?

Förslaget om stöd från staten på 6000 kronor för december, januari och februari verkar närmast vara ett populistiskt skott från höften utan analys av vare sig situationen eller konsekvenserna. Alla träffas och ska bli glada och nöjda.

Margaretha Böös-Olsson, Ystad.

Annons