Annons
Insändare

Mats Marcusson: Rysslandskrisen handlar inte om Nato, det handlar om demokrati och frihet

I en insändare 17 februari visar Karl Mårtensson att han har missförstått orsakerna till Rysslands förnyade krig mot Ukraina.
Europa • Publicerad 23 februari 2022
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Rysk stridsvagn som deltog i veckans övning i Belarus, strax norr om gränsen till Ukraina.
Rysk stridsvagn som deltog i veckans övning i Belarus, strax norr om gränsen till Ukraina.

Försvarsalliansen Nato har aldrig utgjort något hot mot Ryssland. Den senaste gången något av de länder som varit dominerat av Sovjet anslöt sig till Nato, var 2004.

Ingenting har förändrats sedan dess som på något sätt skulle ha kunnat utgöra ett hot mot Ryssland. Nato-länderna rustade ned medan Ryssland under Putin kraftigt har rustat upp.

Annons

Däremot känner sig Putin hotad av den demokrati och frihet som finns i Ukraina. Putin vill inte att de idéerna ska spridas till Ryssland och hota hans välde.

En annan orsak till Putins krig mot Ukraina står att finna i hans bitterhet över Sovjets kollaps. Enligt Putin var utgjorde kollapsen 1900-talets största geopolitiska katastrof. Han anser alltså att det var värre att miljoner människor återfick friheten än att cirka 27 miljoner Sovjetmedborgare dog under det andra världskriget.

Putin är inte den ende i Kreml som sörjer Sovjets kollaps. Därför ansökte de Baltiska länderna tidigt om medlemskap i Nato.

Mats Marcusson, Höllviken

Annons
Annons
Annons
Annons