Insändare

Samfälligheten i Löderups strandbad: Historik och fakta kring erosionen

Löderup
En av sex hövder som byggts längs Löderups strandbad.
Foto: Moa Dahlin
En av sex hövder som byggts längs Löderups strandbad.

Den KD-politiker som i Ystads Allehanda 6 respektive 11 mars framträder som självutnämnd expert i frågan om erosionen saknar såväl fakta som gott omdöme vad gäller erosionsproblematiken.

Uppmaningen att Ystads kommun ska förhålla sig overksam vad beträffar stranderosionen framstår som häpnadsväckande för de skattebetalare som bor i eller äger fastighet i Löderup Strandbad.

Ystads kommuns kust är drygt fyra mil lång och består huvudsakligen av sandstrand. Kusten är en ovärderlig tillgång för kommunen och dess invånare, den tillhandahåller förutsättningar för rekreation, turistnäring, arbetstillfällen och boende.

Under många år har Samfällighetsföreningen som representerar fastighetsägarna i Löderups Strandbad haft regelbundna möten med Ystads kommun samt deltagit i ett flertal konferenser med ett och samma syfte - stävja stranderosionen.

Fakta

Enligt SGU är Löderup Strandbad värst drabbad av erosion i hela Sverige.

Löderups kommun sålde sand till industrin

Under 50–60 talet sålde Löderups kommun sand till industrin. Sanden hämtades vid kusten precis utanför Löderups Strandbad. De sandbankar som fanns längs kusten försvann. Från och med 60-talet har erosionen ökat kraftigt. 1975 rasar det första huset i havet. Träpålar samt stenläggning påbörjas.

Ett antal utredningar och möten har gjorts under 40 år.

Omfattande lobbyverksamhet bedrevs under 80-90 talet för att få stat och kommun att förstå problemen. Flera uppvaktningar till regering och enskilda politiker gjordes. Ett flertal politiker, landshövdingar, tjänstemän, experter samt kungen har besökt området. Inrikesdepartementet gav Länsstyrelsen tillstånd avsätta pengar för utredning av skyddsåtgärder samt förslag att vågbrytare parallellt med stranden skulle byggas. Tyvärr byggdes ingen vågbrytare i Löderup Strandbad.

Allmänning förvandlas till privata strandtomter

Fram till mitten av 90-talet ägdes många tomter av Lunds Stift som inte gjorde något skydd för att rädda vare sig strand eller egen mark. Till slut var det arrendatorerna själva som fick ingripa för att skydda sina fastigheter på arrenderad mark. Ingen åtgärd gjordes från Ystad kommun eller Lunds Stift för att hjälpa de fastighetsägare som blev drabbade. Ett flertal påtryckningar från dåvarande Villaförening gjordes men tyvärr inget gehör. Detaljplaner fick göras om med följden att vissa tomtägare har sina gamla ”tomter” ute i havet.

Åtgärder kring erosionen

Ett erosionsprojekt bildades i mitten på 90-talet där många experter hade olika åsikter och synpunkter kring hårda eller mjuka strandskydd. Under tiden pågick erosionen. Ca 150 m strand och skog försvann. Till slut gavs tillstånd till fastighetsägare att lägga sten längs strandbrinken. Fortfarande på kyrkans mark. Fram till 1993 var strandlinjen från väster till öster i princip stenlagd.

Vid campingplatsen fick man inte tillstånd att lägga sten då detta område är inom Hagestad Reservatet (numera Natura 2000). Enbart en hövd anlades vid campingplatsen.

Tillsammans med erosionsexpertis, gjorde Ystad Kommun en ny bedömning (1994) ang. byggande av hövder. Kommunen erbjöd sig att finansiera byggandet tillsammans med frivilliga fastighetsägare. Totalt 6 hövder anlades mellan 1994-97. Hövderna har sedan dess fungerat bra som vågbrytare.

Strandfodring

All sand som försvinner från kusten lägger sig i havet mellan Sandhammaren och Bornholm. Ystads kommun fick beviljat av länsstyrelsen att strandfodra. Sandsugning sker

vid Sandhammarbank. Ca 1 promille sand hämtas av den totala mängden sand vid ”banken”.

Detta har skett vid tre tillfällen där merparten av sand lagts vid Ystad Sandskog.

Yttre påverkan i Löderup - Katamaran mellan Ystad och Rönne (Bornholm)

Sedan 2001 trafikeras kusten med en snabbgående katamaran. Katamaranen skapar svallvågor som är ett säkerhetshot mot badande och påverkan på stranden. 4–5 ggr/dag året runt. Det har inte gjorts någon konsekvensanalys av svallvågornas risker och påverkan. Samfällighetsföreningen har påpekat problemet för Ystad kommun och Transportstyrelsen vid flertal tillfällen sedan 2001 utan resultat.

Att ställa krav på katamarantrafiken både vad gäller hastighet och farled är ofattbart att inte politikerna i Ystad kommun driver frågan aktivt mot Transportstyrelsen, som är tillsynsmyndighet.

Mer än 300 fastighetsägare varav 20-talet fastboende.

Det är viktigt att påpeka att det är fler och fler som bosätter sig i Löderup Strandbad och de idag 20-talet fastboende (skattebetalare) utgör en – med kommunens egen klassificering – en by.

Underhåll av strandfodring

Det borde vara en självklarhet att Ystad kommun underhåller sina fantastiska stränder genom påfyllnad av sand både i Sandskogen och Löderup. I likhet med att man underhåller vägar och infrastruktur och övrig väsentlig basstruktur. Turister och kommunboende skall kunna ta del av stränderna.

Strandskydd i världen

Det är många länder som skyddar sin kust med ”hårda” skydd. Att hämta sand till badstränder varje år görs på många orter. (Tex kusten längs Gran Canaria där Saharasand fylls på varje år) Från Samfällighetsföreningens sida anser vi att den framgångsrikaste skyddsåtgärden - både vad gäller långsiktig funktion och kostnad över tid - är parallella vågbrytare och strandfodring.

Samfällighetsföreningen i Löderup Strandbad

Rolf Jonsson, ordförande

Ingrid Blom-Cullborg, Sekreterare

Richard Skogh, ledamot

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.