unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Sjöbo ungdomsorkester: Var ska vi ta vägen?

Sjöbo ungdomsorkester är en förening som de flesta i kommunen har en relation till. Har man inte själv spelat eller dansat så har man sett och hört den pampiga musiken på byns gator på lucia, valborg och nationaldagen.
Sjöbo ungdomsorkester över i Kulturskolans stora sal. Men hur länge?
Sjöbo ungdomsorkester över i Kulturskolans stora sal. Men hur länge?
Foto: Matz Jönsson
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Orkestern har funnits i 65 år och är byggd på ett brinnande intresse från ideella krafter. Under de flesta av dessa 65 år har orkestern varit ett varumärke för Sjöbo genom många spelningar såväl inom som utom kommunens (och landets!) gränser.

Sjöbo ungdomsorkester utsågs år 2010 också till ambassadörer för Sjöbo kommun.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Orkestern har under många år haft sin verksamhet vid Sjöbo musikhjärta, Kulturskolan. Faktiskt ända sedan huset stod klart.

Här har en nära koppling knutits till Kulturskolans egen verksamhet. Många ungdomar tar lektioner på skolan och spelar i orkestern samtidigt.

Under många år har ett nära samarbete byggts upp och orkestern och kulturskolan har haft olika gemensamma arrangemang. Nu väntar andra tider, hårda tider, ovissa tider.

Orkestern har fått besked från Kulturskolan att lämna ifrån sig delar av lokalerna som används till 1 augusti. Kommunen ska omorganisera på skolorna och mycket verksamhet ska flyttas från Sandbäcksskolan till Kulturskolan.

Information kom i samtal med verksamhetschefen och Kulturskolans samordnade på ett möte som orkester tagit initiativ till för att diskutera hur vi kunde fräscha upp Kulturskolan med foto och andra föremål. I samtalet framgick att det var på planeringsstadiet och inget var bestämt.

En månad senare kom mailet, utan föregående diskussion eller dialog. Vi ska ut! Platsbristen innebär att orkesterns förråd måste användas till verksamhet som i dag finns på Sandbäcksskolan.

Ett förråd, vad är väl det? Ha grejerna någon annanstans, kan man tänka.

Orkestern har genom åren haft förmånen att ha väldigt duktiga musiker och dansare i föreningen. Det har inneburit att många (och ibland stora) instrument har fått köpas in, till exempel marimba och timpani. Utöver detta har orkestern marschtrummor som behövs vid alla marscher.

Ta hem grejerna då! Det kan man tycka, men grejerna tillhör inte någon spelande, de tillhör föreningen. Det är som att säga till fotbollsföreningen att ta med bollar och mål hem efter varje träning.

Kan inte vår vardagliga utrustning finnas på Kulturskolan, kan sannolikt föreningen inte längre var kvar där alls. Det är inte aktuellt att ha våra saker utspridda. Det är dyra och känsliga instrument.

Om de inte finns på Kulturskolan måste vi flera gånger varje vecka kunna transportera instrumenten säkert till och från den lokal vi repeterar i.

Men att hitta en annan en replokal med rätt akustik som hela orkestern går in i samt med högt i tak så att drillflickorna kan öva är en omöjlig ekvation.

Dessutom ser vi i orkestern som en enorm vinst att kunna vistas, repetera och samlas på Kulturskolan. Vinsten är närheten. Närheten till ungdomarna, till att rekrytera och fortsätta en tradition som betyder så mycket för så många.

Uppenbarligen är vi ensamma om att se risken med kravet att ge upp vissa lokaler. Risken är att orkestern inte kan rekrytera ungdomar, risken är att våra instrument tar skada, risken är att vi inte kan fortsätta marschera, risken är att vi inte kommer finnas.

Så politiker, tjänstemän och chefer: Ska vi finnas och var ska vi ta vägen?

Marie Jansdotter

Sjöbo Ungdomsorkester