Stefan Edblad: Kyrkan och relationen till Gladsaxborna
När jag frågade församlingens dåvarande fastighetschef om det inte hade varit lämpligt att lyssna till Gladsaxbornas synpunkter på en handikappramp, fick jag svaret; ”det kan jag inte se någon anledning till”. Den inställningen har kyrkan fortsatt att ledas av under ärendets handläggning i olika instanser.
Gladsaxborna har vid upprepade tillfällen tillkännagett sina synpunkter på rampen, men kyrkan har konsekvent drivit frågan högt över våra huvuden. Att få det juridiska läget prövat och att klara sig undan bygglovsenhetens krav med minsta möjliga justeringar, har uppenbarligen varit mycket viktigare för kyrkan än att ta hänsyn till Gladsaxborna.
Om det är kyrkoherden eller kyrkorådet eller kyrkofullmäktige eller alla tre som är ansvariga för pampfasonerna är oklart.
Däremot tycker jag att det är klart att Gud har haft väldigt lite att säga till om i den här saken. Jag kan inte tänka mig att hen uppskattar att hens företrädare på jorden är så totalt hänsynslös i sin relation till Gladsaxborna.
Det rimmar i alla fall inte alls med Välsignelsens ”Herren vände sitt ansikte till Dig och give Dig frid”.
Sten Edblad, Gladsax
