Sveriges fredsråd: Det tog sin tid att få till dagens rymdvapen
Varför kriga bara där, varför inte också på sjöar och hav? Så det byggdes krigskanoter, och roddbåtar för strid, så småningom örlogsskepp, jagare, fregatter. Men det måste ju gå att bygga båtar med tak och kriga nere i vattnet, tänkte någon ingenjör. Och så fick han och hans kompisar göra ubåtar.
Det uppfanns allt fler krigsinstrument att välja på. Men varför bara på land, på vattenytor och under dessa? Varför inte breda ut kriget också uppåt, på väg mot himlen? Alltså fick vi krigsballonger och krigsflygfarkoster av märkliga slag.1900-talet gav oss bomb- och attackflygplan och krigshelikoptrar. Kemiska vapen, biologiska, laser, novitjok, cybervapen, hur många sorter finns egentligen?
Och varför nöja sig med farkoster som kräver människor ombord? Drönare, tack. Missiler, tack. Allt fick generalerna av sina krigsingenjörer. Och så satelliter längre ut i lufthavet, i omloppsbanor runt jorden, det har vi också fått, i massor.
Om helt och halvt hemliga rymdvapen och om militära satelliters teori och praktik finns nu ett program på SVT Play. Fredsrörelsen, vi alla, har utmaningar så det räcker och blir över. Vad kan och bör göras? För vi ska väl inte hålla på så här i all evighet? Vi föreslår världens regeringar: Tänk framåt, inrätta fredsdepartement. Kanske finns en fredsförening på ditt Internet som du vill vara med i?
Valentin Sevéus, ordförande Sveriges Fredsråd
Ingalill Bjartén, vice ordförande Sveriges Fredsråd
Kemal Görgü, vice ordförande Sveriges Fredsråd
Hans Andersson, projektsamordnare, Sveriges Fredsråd
