Fullsatt på Galapremiär
Richard Hobert och Rebecca Ferguson kom med andan i halsen och hann bara mingla en liten stund innan det var dags för premiärvisningen. De båda kom direkt från premiären i Kristianstad. Där fick föreställningen avbrytas eftersom det började brinna i en hamburgerrestaurang intill biografen.
– Är det sant? Det förstod jag inte. Vi mötte bara brandbilar när vi körde, sa Richard Hobert.
Rebecca Ferguson tyckte att det var lite nervöst att möta hemmapubliken i Kivik. Mamma Gerrie Ferguson och en hel del vänner från Simrishamn satt i publiken.
– Jag vill inte veta vem som är här, sa Rebecca Ferguson.
Inför premiärpubliken berättade Richard Hobert hur han hade haft en idé, en spökbild, av hur den kvinnliga huvudrollsinnehavaren skulle vara. In i det längsta tvekade han att besätta rollen. Richard Hoberts dotter hade dock klart för sig vem som var bäst lämpad, och på en loppmarknad i Simrishamn pekade hon på Rebecca Ferguson och sa:
– Där är hon.
Så blev det och nu stor de båda på scen i Sveriges äldsta biograf där Richard Hobert alltid förlägger sina premiärer.
– Det här är min hemmabiograf, sa han och berättade att det var skönt att komma hit efter galapremiären i Stockholm och visningar på filmfestivaler ute i Europa.
– Det ni får se är en allvarlig historia, men det är fullt tillåtet att skratta.
Richard Hobert är nöjd med mottagandet som filmen har fått av filmrecensenterna.
De ideella krafterna i kulturföreningen Bernadotte, som driver Kiviks bio, var nöjda med det stora intresset. Snittarna gick åt, det skålades och minglades.
De ärrade biografmaskinisterna Sven Gedda och Kai Svensson höll ett vakande öga på Johan Stenström som hade det stora äran att köra filmen. Snart kommer även biografen i Kivik att digitaliseras.
– Vi är de sista maskinisterna, sa Kai Svensson.
Det är kanske sant, men det är säkert inte sista gången det är premiär för en Hobertfilm på Kivik.
