Bättre och bättre när Thomas Stenström spelade i Sövde

Konserten börjar lugnt och nästan lite drömskt med ”Nätterna”. En skara inbitna fans har samlats längst fram vid scenen för att få en nära upplevelse av sin idol. Medan gemene man fortfarande sitter o njuter på sin plats i gräset.

Det hela känns lite stelt. Låtarna flyger inte riktigt. Då och då känns det som det ska ta fart, men är lika snabbt tillbaka till det stela. En del av publiken koncentrerar sig mer på vad vännerna har att säga än vad musiken erbjuder.

Tidigt mellan låtarna visar Thomas en stor portion humor och skämtar om att han inte hade förväntat sig picknickvibbar. Att han inte är van vid den typen av spelningar, men han gillar det.

Han påpekar vikten av att göra precis som man vill, sitta, stå eller dansa. Men att inte hålla igen för det mår man inte bra av. Detta får publiken att mjukna en del och bandet mellan artist och publik börjar bildas.

Några låtar in börjar hans visdomsord få utdelning. Den inbitna fanskaran vid scenen börjar nu få sällskap av fler och fler för varje låt. Han river av en ny låt som ska släppas i höst. En ösig låt med bra tempo och skön melodi och jag själv slits mellan att sitta kvar och att gå fram mot scenen. Jag tänker på vad kvällens artist uppmanade oss till och jag håller inte igen.

Några låtar senare börjar det lugna igenkännliga introt till ”Ser du månen där du är ikväll” och det är som allt stannar upp på amfiteatern. Backgrundssorlet av prat slutar, helt plötsligt är vi fler vid scenen, ett hav av mobiler åker upp och första stora allsången börjar ta form.

Efter det följer ett pärlband av hits där bl.a. ”Forever Young” får publiken i härlig stämning, ”Detsamma” får händer att vaja fram och tillbaka, ”Slå mig hårt i ansiktet” får sången att eka från publiken. Till slut kommer låten som många verkar ha väntat på ”Andas in, Andas ut” och Thomas Stenström, bandet, publiken, amfiteatern och Sövde får en värdig avslutning på kvällen.

Det som börjar lite trevande slutar i precis det jag hade önskat att det skulle bli, ett publikhav av alla åldrar som sjunger och dansar gemensamt.

Jag tror och hoppas att många av den yngre generationen, som inte börjat sitt konsertliv, denna sommarkväll fick en liten aha-upplevelse av hur underbart och euforiskt det kan vara att gå på konsert.