GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bilder som vill få oss att inse vikten av att aldrig glömma

Hur kan vi minnas Förintelsen när snart inga överlevande finns kvar? Fotografen Anders Löwdin har gjort en lika fysisk som mental resa till platser som en gång präglades av nazisternas barbari. Kulturjournalisten Torun Börtz har läst ”Jag vill se platserna”.
Bokrecension • Publicerad 27 januari 2022
Detta är en recension i Ystads Allehanda. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Fotografen Anders Löwdin.
Fotografen Anders Löwdin.Foto: Anette Andersson Fahlkvist
Fotobok

Anders Löwdin

”Jag ville se platserna”

(Kaunitz-Olssons förlag)

Vem har rätt att berätta om Förintelsen?

Det är den första tanke som dyker upp när jag fått fotografen Anders Löwdins ”Jag ville se platserna” i min hand. Han har ingen personlig koppling till Förintelsen och frågan om kulturell appropriering och om vem som får berätta vad är ständigt närvarande i kulturdebatten.

Men precis detta tar en lika eftertänksam som initierad Ola Larsmo upp i sitt förord. På ett förtjänstfullt vis reflekterar han över frågeställningen och sätter Anders Löwdins bilder i en idéhistorisk kontext. Med mild hand puffar han på så vis in betraktaren på Löwdins resa och uppsåt med den.

”Jag ville se platserna” är inte en bok om Förintelsen – det är en bok om att minnas den. Syftet förkroppsligas redan i bokens omslagsbild: en avbruten trädlinje där de lägsta träden böjer sig som spjärnade de emot, innan endast en uppstickande grästuva återstår för att avsluta raden.

”Jag ville se platserna”, Anders Löwdins fotobok.
”Jag ville se platserna”, Anders Löwdins fotobok.Foto: Kaunitz-Olsson

Bilden är tagen intill väg 933 i sydvästra Polen, längs vilken 66 000 fångar tvingades ut på den vintriga dödsmarschen i januari 1945, i samband med att de sovjetiska trupperna närmade sig Auschwitz-Birkenau.

Det var också här som Anders Löwdins fotografiska resa till Förintelsens platser började 2014. Under några år har han rest till platser i Polen, Österrike, Litauen och Ukraina där det en gång låg arbetsläger, koncentrationsläger och rena förintelseläger, eller där masskjutningar ägde rum. Boken ges ut i samband med Förintelsens minnesdag, i dag den 27 januari 2022.

”Trots bildernas avsaknad av färg är det svårt att kalla dem svartvita, eftersom det är gråskalan som dominerar på ett nästan påträngande sätt. Glömskans egen gråa nyans, färgen på askan som blir kvar när allt förvandlats till stoft.”
Torun Börtz

Trots bildernas avsaknad av färg är det svårt att kalla dem svartvita, eftersom det är gråskalan som dominerar på ett nästan påträngande sätt. Glömskans egen gråa nyans, färgen på askan som blir kvar när allt förvandlats till stoft.

Mauthausen. Kombinerat arbets- och koncentrationsläger öster om Linz i Österrike.Verksamt från augusti 1938 till maj 1945.
Mauthausen. Kombinerat arbets- och koncentrationsläger öster om Linz i Österrike.Verksamt från augusti 1938 till maj 1945.Foto: Anders Löwdin

Borta är också de skarpa kontrasterna: Här finns det förskonande dunkel som hjälper oss att med tiden göra svåra minnen lite mindre vassa i kanterna, samtidigt som det med tiden också suddar bort sådant som vi absolut inte får glömma.

Det är vindstilla bilder, där det råder en sådan stillhet och avsaknad av mänsklig närvaro att tomrummet i vissa fall nästan antar fysisk form. Och det gör ont att titta på dem – hur kan så mycket ondska och så mycket mänskligt lidande inte göra ett synligt avtryck?

Mest illa berörs jag nog av bilderna från Gusen I, ett satellitläger till arbets- och koncentrationslägret Mauthausen. Här har lägergatorna ersatts av prydliga villakvarter och välansade häckar.

Lägergator har ersatts av prydliga villakvarter.
Lägergator har ersatts av prydliga villakvarter.Foto: Anders Löwdin

Hur kan någon vilja resa sitt hem ovanpå resterna av så mycket lidande? Radera ut historien? Jag kommer på mig själv med att stryka med handen över bokens bilder, som något slags intuitivt försök till kontakt med det förgångna eller valhänt tröstehandling.

Anders Löwdin har skapat en bildsvit som påminner oss om tidens gång och om minnena som förändras, försvagas. Och om allas vår plikt att hålla minnet av det som skedde levande.

bild 1/4
Väg 933, från Auschwitz-Birkenau till järnvägsknuten Loslau, nuvarande Wodzisław S´la˛ski, sydvästra Polen. Här gick en av många dödsmarscher under vintern 1945.
Gamla bränsledepåer utanför Vilnius, Litauen, där masskjutningarägde rum från juli 1941 till juli 1944.
Förintelseläger nordväst om Łódz´ i centrala Polen, nära byn Chełmno nad Nerem.
Väg 933, från Auschwitz-Birkenau till järnvägsknuten Loslau, nuvarande Wodzisław S´la˛ski, sydvästra Polen. Här gick en av många dödsmarscher under vintern 1945.
Väg 933, från Auschwitz-Birkenau till järnvägsknuten Loslau, nuvarande Wodzisław S´la˛ski, sydvästra Polen. Här gick en av många dödsmarscher under vintern 1945.
Gamla bränsledepåer utanför Vilnius, Litauen, där masskjutningarägde rum från juli 1941 till juli 1944.
”Jag kommer på mig själv med att stryka med handen över bokens bilder, som något slags intuitivt försök till kontakt med det förgångna eller valhänt tröstehandling.”
Torun Börtz
Fakta

Förintelsens Minnesdag

Förintelsens minnesdag uppmärksammas den 27 januari genom flera arrangemang världen runt. I Skåne så livesänder till exempel Malmö stadsbibliotek sina två program, ett med fokus på den romska Förintelsen (kl 10-11.30) och ett med fokus på den judiska (kl 12.30–15.30).

Webbadress: malmo.se

På Ystads stadsbibliotek visas filmen från förintelseöverlevaren Lea Gleitmans framträdande på biblioteket våren 2019. Under hela veckan visar biblioteket även utställningen ”Motstånd”, från Forum för levande historia.

Mer info om Förintelsens minnesdag finns på Forum för Levande historias webb.

Torun BörtzSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.