Budgetoro – "man utarmar kultursektorn"
På torsdag presenterar regeringen budgetpropositionen inför 2025 och bland de många som efterfrågat höjda kulturanslag finns oppositionspolitiker från fem regioner. I fjol valde regeringen att inte kostnads- eller inflationskompensera exempelvis anslaget på 1,7 miljarder till regional kultur.
I ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand (M) uttrycker regionalpolitikerna sin oro, vilket Dagens Nyheter rapporterat om.
I värsta fall kan det bli tal om "nedsläckning av verksamheter" enligt Alex Bergström (S), ordförande för Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
När det gäller kulturpolitiken finns en intressekonflikt i regeringen, tror Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på den marknadsliberala tankesmedjan Timbros förlag:
– Jag tror att kulturministern och hennes medarbetare jobbar i uppförsbacke.
Dåligt gensvar
Han gissar att Parisa Liljestrand (M) försöker få loss mer pengar till den regionala kulturen men att gensvaret är dåligt.
– Kulturpolitiken blir lägre prioriterad än de andra kulturområdena, det tycker jag har märkts både i budgetarna och i övrigt i regeringens retorik.
Andreas Johansson Heinö tror att de satsningar som trots allt görs i stället kommer att tillfalla samma områden som i fjol: digitalisering av kulturarvet, arbetet mot antisemitismen och lässatsningar för barn och unga.
Privata pengar
Teaterförbundets Simon Norrthon konstaterar att kulturministern vill minska kulturens "offentliga beroende" till förmån för mer privat finansiering. Till TT har Parisa Liljestrand sagt att staten för den skull inte ska backa.
– Det uppskattar jag ju, men vi vet ju också att vi haft en ganska hög inflation de senaste åren så när anslagen ligger kvar på exakt samma nivå som året innan så innebär ju det en nedskärning, säger han.
Enbart prisökningarna gör att verksamheterna tvingas skära i programutbudet, framhåller han. Operan, Dramaten och Riksteatern fick därtill sänkta anslag i fjol.
Ett annat stort problem, enligt Norrthon, är att skolorna inte längre har råd att beställa föreställningar som förr.
– Det professionella kulturlivet går på sparlåga. Publiken är tillbaka på en högre nivå än före pandemin, men verksamheter som behöver offentlig finansiering för att uppfylla sitt uppdrag måste göra det med färre produktioner, färre medarbetare, mer samarbeten, mer gästspel.
Fakta: Kulturbudgeten – detta vet vi
35,5 miljoner kronor anslås nästa år till olika satsningar för att stärka judiska organisationers säkerhet, till arbete mot antisemitismen, för att höja kunskapen om Förintelsen och för att stärka judiskt liv i Sverige med mera. Flera av satsningarna är fleråriga.
19 miljoner kronor ges till Riksantikvarieämbetet för att trygga det statligt ägda kulturarvet i händelse av krig.
Regeringen väntas ge besked om huruvida man verkställer en sammanslagning mellan Konstnärsnämnden och Kulturrådet, i så fall trots hård kritik från konstens företrädare.
