Drama om människans frihet

Lite samma känsla får jag när jag läser ”Fången”. En skönlitterär debut om en man som efter 30 år i amerikanskt fängelse återvänder hem till Stockholm, där vännen som en gång i tiden angav honom finns.

Den kortfattade baksidestexten fokuserar på brott och hämnd och får mig att tro att jag håller en klassisk spänningsroman i mina händer. Därför blir jag till en början irriterad när jag läser: min utgångspunkt är fel, liksom mina förväntningar.

Efter ett tag börjar dock insikten ticka in. Det här är kort och gott en roman.

Åhusfödde Roland Poirier Martinsson är samhällsdebattör, författare och filosof. De filosofiska utläggningarna och reflektionerna är också många. Många gånger faller de väl på plats, men ibland känns fiktionen mest som ett svepskäl – Wittgenstein står bitvis i vägen för berättelsen.

Roland Poirier Martinsson har flera år som USA-boende bakom sig och det märks att han är hemma i landet. Ibland färgar det också av sig på språket, något som en förlagsredaktör hade kunnat vara mer uppmärksam på. Vad gäller den amerikanska delen av berättelsen blir det också lite väl mycket namedropping: alltför många namn och adresser utan vidare förklaring ger mig inte den autenticitet som troligen eftersträvas, jag känner mig snarare utestängd.

Efter hand dras jag dock med i den sorgliga berättelsen om en man som skaver var han än försöker passa in, eller inte försöker passa in för den delen. Njuter allra mest gör jag av Poirier Martinsson insiktsfulla iakttagelser och ironiska beskrivningar av riskkapitalister och Södermalms minglande kulturelit.

Att Kristianstad och Österlen också får vara med på ett hörn är självklart en rolig detalj.

Hämndmotivet finns så klart med, men känns inte centralt. Romanen handlar just om att vara fången, på olika sätt. Fången på ett konkret plan, kvar i det förgångna, snärjd av sina egna skuldkänslor, fast i sitt gamla jag. Hur hanterar man frihet och vad innebär den, egentligen? Vem är instängd och vem är fri? Vad är tid och hur ska man hantera att framtiden redan är förbi? De existentiella frågorna står i fokus lika mycket för författaren som för huvudpersonen.

”Fången” är en mycket ambitiös skönlitterär debut och ett genomarbetat romanbygge. De närmare 400 sidorna hade dock kunnat bantas något – då hade chansen att helt och fullt fånga läsaren blivit ännu större.