GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

En rabbins tankevärld ses med våra ögon

Det är en på flera sätt ögonöppnande läsning att ta del av Göran Rosenbergs skildring av Marcus Ehrenpreis, en intellektuell rabbin i Stockholm som ville bygga broar, och om tiden innan andra världskriget. Kulturjournalisten Henric Tiselius har läst.
Bokrecension • Publicerad 9 oktober 2021
Göran Rosenberg, född 1948 i Södertälje, bosatt i Lund med sin främsta arbetsplats på Österlen. Är journalist och författare. Han har tidigare bland annat varit chefredaktör för Moderna Tider.
Göran Rosenberg, född 1948 i Södertälje, bosatt i Lund med sin främsta arbetsplats på Österlen. Är journalist och författare. Han har tidigare bland annat varit chefredaktör för Moderna Tider.
Foto: Cato Lein
Sakprosa

Göran Rosenberg

"Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek”

(Albert Bonniers förlag)

Historien ska inte glömma vad som hände Europas judar – inte under första delen av 1900-talet heller. När Göran Rosenberg nu gör ännu en djupdykning ner i judisk samtidshistoria får vi ta del av en av dess mer intellektuella personligheter.

Svenske stockholmsrabbin Marcus Ehrenpreis, som för mig bara varit ett sägenomspunnet namn, växer i Göran Rosenbergs ambitiösa skildring fram som närmast ett unikum.

”Marcus Ehrenpreis, som för mig bara varit ett sägenomspunnet namn, växer i Göran Rosenbergs ambitiösa skildring fram som närmast ett unikum.”
Henric Tiselius

Marcus Ehrenpreis föddes 1869 i Ukraina och utbildade sig och verkade i flera länder – Berlin, det krigshärjade Balkan, och det 1913 så laddade Bulgarien – innan han 1914 blev överrabbi i Stockholms judiska församling.

Där dennes intellektuella avtryck blev så stora att Göran Rosenberg med rätta kunnat skriva en 450 sidor lång bok om honom, och ställt rabbins tankevärld i förhållande till sin egen, kring judendom, filosofi, Europas historia och för den delen Israel.

Rosenberg har ju tidigare skrivit om sin egen släkt, den judiska tron och Israel i ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz” och ”Det förlorade landet”. I sin nya bok blir mötet mellan två olika historiska judiska generationer till något som, trots allt, kan kallas hoppfull möjlighet.

Humanisten Marcus Ehrenpreis verkade i Stockholm från första världskrigets utbrott ända till 1948. En tid som visar sitt fula antisemitiska tryne hela vägen. Ehrenpreis var som rabbi och diplomat engagerad i europeisk politik, filosofi och litteratur, skrev en avhandling om Kabbalan, var extremt språkkunnig och evigt resande (inte minst till Orienten), dessutom översättare – av bland annat hebreisk lyrik till svenska.

Denne intellektuelle rabbi ville bygga broar, var en liberal förnyare internt, men tvingades allt mer koncentrera sig på att skapa överlevnadsmöjligheter för sitt folk.

Inför Ingemar Hedenius i radio erkände rabbin till och med att han länge grubblat om hans barndoms tro, den flertusenåriga, var den rätta, ja till och med om det fanns en Gud. Men att det var i samtal med en naturvetenskapsman som hans tvivel försvann. Då denne förklarade att vi inte kan förstå allt, att vårt vetande är dömt att förbli ofullständigt.

”Göran Rosenberg skriver som så ofta vackert, i stillsamt resonerande stil. Ibland får jag gå tillbaka och läsa två gånger. Inte för att det är svårt, men för att förståelsen ska sjunka in.”
Henric Tiselius

Göran Rosenberg skriver som så ofta vackert, i stillsamt resonerande stil. Ibland får jag gå tillbaka och läsa två gånger. Inte för att det är svårt, men för att förståelsen ska sjunka in. Vilket gör att de 450 sidorna tar sin tid. Att skriva i du-form, som han gör här, är inte så vanligt, men det ger texten en mjukhet och tilltalande samtalston. Resonerandet kring judisk identitet är öppet brett och gör att man hela tiden trivs i Ehrenpreis och Rosenbergs sällskap.

Rosenberg söker, fast de lever i olika tider, det gemensamma de två emellan. Inte minst den filosofiska delen av deras tradition. Judendomen som ser på världen utifrån hur den bör vara, inte hur den är.

Marcus Ehrenpreis trodde som kosmopolit på en andlig judendom som fanns och skulle finnas överallt, och hade en misstro mot tanken på den judiska staten som realitet. Vilket Rosenberg konfirmerar alla dessa decennier efteråt: Israel är idag långt ifrån drömmen före 1948, en förtryckarregim byggd på våld, vilket aldrig Ehrenpreis hade accepterat.

Göran Rosenbergs nya bok.
Göran Rosenbergs nya bok.
Foto: Albert Bonniers förlag

Göran Rosenberg är som bekant en av dem som från judiskt perspektiv gått hårdast åt hela Israels allt mer apartheidlika uppdelning av människor. Rosenberg speglar sig ofta i den fredsälskande Ehrenpreis, som länge tänkte att judarna skulle visa sin kraft i världen utan att behöva vapenmakt. Samtidigt var rabbin med och såg på håll hur hans folk slaktades som boskap.

Som människa (jude eller inte) i dag sitter vi i juryn i historiens rättegång. Marcus Ehrenpreis och hans generationskamrater var – som Göran Rosenberg uttrycker det – ”Framtidens vittnen”.

Rosenberg väcker i boken viktiga frågor kring antisemitism och rasism i en tid, pre-Hitler, då hela Europa såg rasbiologi som något självklart. Hur färgade det tidens tänkare? Flera av dem var Ehrenpreis vänner. Och – vilket blir läsarens frågor – hur ska vi se på dem idag? Föraktfullt? Ilsket? Förlåtande?

Och så finns de där givetvis, parallellerna till vår – som vi tycker – så mycket mer ”medvetna” tid. Svenska skamligheter 1939 kring immigranter och människosyn är svenska skamligheter idag. Ska vi verkligen acceptera att vi än idag ser olika på människor på grund av ursprung? I Israel? I Polen? I Sverige?

Läs denna tegelsten och se vad en intellektuell rabbi tänkte för åtta decennier sedan i förhållande till en tänkande författare 2021.

En invändning: Den judiska världen med synagogan i centrum har alltid varit extremt manlig och präglar naturligt också boken. Men Göran Rosenberg gör inte mycket för att motverka detta. De få gånger kvinnor över huvud taget nämns blir det beskrivningar som ”fruns drömska ögon”, ”kan vandra efter behag” etcetera. Synd i en annars så klarsynt, intresseväckande text.

”Läs denna tegelsten och se vad en intellektuell rabbi tänkte för åtta decennier sedan i förhållande till en tänkande författare 2021.”
Henric TiseliusSkicka e-post
Detta är en recension i Ystads Allehanda. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.