Det är i sommar tio år sedan Esbjörn Svensson dog, och när jag lyssnar på den dubbel-cd som i dagarna har släppts med hans trio e.s.t. inser jag än en gång med all tydlighet det helt unika värdet i hans musikaliska gärning.
Inspelningen är från en fullsatt livespelning i London under 2005 och trots att låtar kan sväva iväg en kvart eller ge sig ut på spännande klangutflykter är det total närvaro av publiken, både i tystnaden och jublet.
Grunden för den här konserten, och hela turnén, är deras skiva ”Viaticum” från samma år, en skiva som Grammis-prisades, och vars låtar dominerar den första av de båda live-skivorna. Men allt är laddat med en stark livekänsla, här är ökad intensitet i vissa partier eller tvärtom, än långsammare och ett närmast utmanande sökande.
Det här är musik i jazzens fria fält men som når långt utanför jazzgenren. Varför? För att den är lika trygg som angelägen i sin magiska frihet. Det är musik som berör på ett djupt plan. Ännu en skatt från e.s.t.
Jazz
Esbjörn Svensson Trio
”e.s.t. live in London”
Bästa låten: ”The Unstable Table”
(ACT
