Mindre andel översatta barnböcker än någonsin

Under tio års tid har andelen översatta barn- och ungdomsböcker minskat. Men i sin årliga Bokprovning noterar Svenska Barnboksinstitutet att det 2020 såg särskilt mörkt ut för barnböcker från andra språk.

– Nu är vi nere i 36 procent översättningar, vilket förmodligen är den lägsta procenten någonsin i barn och ungdomslitteraturens historia. Det är otroligt anmärkningsvärt, säger Åsa Warnqvist, forskningsledare på Sbi.

Engelskan dominerar, med 64 procent av översättningarna, medan det i övrigt nästan enbart är litteratur från nordiska och stora europeiska språk som översätts, enligt Åsa Warnqvist. Böcker från andra språkområden ges oftast ut av små, specialiserade bokförlag som har svårt att få satsningarna att bära sig ekonomiskt.

– Andra kulturer syns väldigt lite i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige. Det är tråkigt, för det begränsar både perspektiven och vilka bildtraditioner svenska barn får ta del av, säger hon.

Att det översätts färre böcker hänger också ihop med den "överutgivning" som branschen i flera år har pratat om. Gynnsamma förhållanden som sänkt bokmoms och teknisk utveckling har gjort att det har getts ut för mycket barn- och ungdomslitteratur, menar Åsa Warnqvist, vilket har lett till att medelupplagorna generellt har sjunkit.

Därför är hon inte heller förvånad över att antalet tryckta böcker nu minskar.

– Det kommer ett läge när det blir en för stor utgivning. Då måste man dra åt igen och det är det vi ser nu, förlagen fokuserar sin utgivning kring färre titlar.

Däremot tycker Åsa Warnqvist att det är oroande att ungdomslitteraturen minskar så drastiskt – den har gått ner hela 38 procent på fyra år. I antal exemplar såldes också mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9 som för åldrarna 12–15 och 15 plus.

En förklaring är sannolikt det som många studier varnar för, att ungdomar läser mindre i dag, menar Åsa Warnqvist.

– Nu har pandemin bidragit till en ökning i läsintresset generellt, men om man tittar på längre sikt har läsintresset gått ner och läsning har fått konkurrens av andra medier.

Pandemin har inte påverkat antalet tryckta böcker nämnvärt, men har däremot skapat förändrade utgivningsstrategier och drivit på en digitalisering av barnböckerna. Tydligast syns det på Olika Förlag, som drog ner från 21 fysiska titlar 2019 till 10 stycken 2020, för att ställa om till en digital utgivning.

Covid-19 har också påverkat böckernas teman: 20–25 titlar har pandemirelaterade ämnen. I bilderboken "Corona och elefantavståndet" av Eva Lohmann och Dorothea Tust handlar det till exempel om Selma och hennes familj som sitter i karantän, medan Pelle Svanslös lär ut handhygien i bilderboken "Sjukdomar, virus och att tvätta händerna", av Maria Frensborg och Ingrid Flygare.

– Faktaböcker om hälsa, både fysisk och psykisk, har vi sett i ganska många år. Men just virusböckerna är naturligtvis direkt kopplade till pandemin. Det finns ett behov av den typen av böcker och vi har redan sett att det kommer fler 2021, säger Åsa Warnqvist.