Annons
Kultur

Filmen om Quisling en varning till vår tid

Den nya norska filmen om Quisling kommer med en varning från det förflutna till vår tid, enligt regissören Erik Poppe.
– Vi måste ta det här på allvar och inse att demokrati är något vi hela tiden måste stå upp för, säger han.
Nöje • Publicerad 20 september 2024
Erik Poppe tycker att hans film om Vidkun Quisling är en varningsklocka för samtiden.
Erik Poppe tycker att hans film om Vidkun Quisling är en varningsklocka för samtiden.Foto: Jessica Gow/TT
Gard B Eidsvold spelar Vidkun Quisling i "Quislings sista dagar". Pressbild.
Gard B Eidsvold spelar Vidkun Quisling i "Quislings sista dagar". Pressbild.Foto: Agnete Brun/Paradox Film/NTB/Scanpix
Vidkun Quisling, till höger, besöker nazisternas ledare Adolf Hitler i Berlin 1943.
Vidkun Quisling, till höger, besöker nazisternas ledare Adolf Hitler i Berlin 1943.Foto: NTB/Scanpix

Qusling – mannen som var en sådan usel figur att hans namn blivit synonymt med landsförrädare. Man kan tycka att det är ett omskrivet ämne. Men trots att han är en så central person i Nordens historia är Erik Poppes "Quislings sista dagar" den första spelfilmen om hans liv. Och den har redan blivit en publiksuccé i vårt västra grannland.

Filmen tar sin början vid fredsslutet i maj 1945. Medan Vidkun Quisling (Gard B Eidsvold) väntar på den oundvikliga avrättningen några månader senare skickas den unge prästen Peder Olsen (Anders Danielsen Lie) in till fången för att bli hans själasörjare.

Inget monster

Annons

Förhoppningen är att få Quisling att förklara sig. Varför tog han så gärna på sig rollen som nazisternas brutale hantlangare i Norge under kriget? Det utvecklar sig till ett kammarspel i den trånga cellen.

Quisling har ofta beskrivits som ett monster, men Poppe tycker det är en för enkel förklaring, som dessutom är farlig. Han var djupt ideologiskt övertygad utan de drag av galenskap som kännetecknar andra diktatorer.

– Han var inte ute efter guld och gröna skogar i första hand utan ville driva igenom sin politik. Och det gör honom till en av de farligaste förrädarna vi har haft i västeuropeisk historia.

Människan Quisling

Filmen visar upp Quisling som en bruten man och det är lätt att få sympati för honom. Fast frågan om man får visa upp landsförrädaren som så mänsklig är en debatt som förts i Norge. Poppe har sin åsikt klar.

– Ska vi lära oss något av det som hände måste vi faktiskt inse att han var en människa. Han är inte ett monster och han hade en övertygelse vi måste förstå. Så det handlar om att hitta balansen mellan att förklara vad som hände utan att försvara det.

Erik Poppe har gjort flera filmer om hotet mot demokratin, bland annat "Utøya 22 juli" om massakern 2011. Men vår samtid verkar inte lyssna på varningsklockorna, han upplever att läget för demokratin blir allt sämre.

– Vi sitter nu och ser på när Trump nästan börjar flirta med tanken på att USA ska bli auktoritärt. Vi måste vakna. Vi behöver diskutera detta och ta det på allvar.

"Quislings sista dagar" har svensk biopremiär den 20 september.

Fakta: Vidkun Quisling (1887–1945)

Var regeringschef under nazisternas styre i Norge 1942–1945 sedan han redan i slutet av 1930-talet närmat sig Hitler och välkomnat nazisternas invasion 1940.

Quisling var från början militär och biståndsarbetare i bland annat Sovjetunionen på 1920-talet innan han blev politiker och grundade det sedermera nazistvänliga partiet Nasjonal Samling 1933.

Quisling avrättades i Oslo den 24 oktober 1945.

Fakta: Erik Poppe

64 år. Norsk filmregissör som utbildades på Dramatiska institutets fotolinje i Stockholm och arbetade som fotograf på tidningen VG innan filmkarriären tog fart.

Andra filmer, i urval: "Hawaii, Oslo", "De osynliga", "Kungens val", "Utøya 22 juli", "Utvandrarna".

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons