Annons
Kultur

Kerstin Bergman: Hemvändare – deckartrend som består

De senaste tjugo åren har antalet hemvändargestalter ökat i takt med att deckargenren växt. I årets utgivning är de fler än någonsin, men varför är de så vanliga?
Krönika • Publicerad 27 november 2021
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Camilla Läckberg är en av deckarförfattarna som låter sin huvudperson, författaren Erica Falck, återvända till sin gamla hemort.
Camilla Läckberg är en av deckarförfattarna som låter sin huvudperson, författaren Erica Falck, återvända till sin gamla hemort.Foto: Fredrik Sandberg/TT

När Åsa Larsson och Camilla Läckberg påbörjade sina deckarserier i början av 2000-talet lät de sina huvudpersoner återvända till Kiruna respektive Fjällbacka, orterna där de växt upp. Väl där tvingas juristen Rebecka Martinsson och författaren Erica Falck konfrontera sitt förflutna, och så småningom blir de indragna i den ena lokala brottsutredningen efter den andra.

För dessa författare, och så många med dem, är det typiska upplägget att huvudpersonen flyttat – eller ibland av olika orsaker flytt – från barndomens småstad. Därefter har vederbörande bott, jobbat, kanske pluggat, på annat håll – vanligtvis i Stockholm – men en dag vänder de tillbaka och återknyter kontakten med uppväxtmiljön.

Åsa Larsson har varit med och skapat den svenska deckarlitteraturens hemvändartrend.
Åsa Larsson har varit med och skapat den svenska deckarlitteraturens hemvändartrend.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annons

Skälen till återvändandet varierar, men ofta är de familjerelaterade, eller så har man bränt sina broar i storstaden och har ingen annanstans att ta vägen. På ett sätt skulle man kunna säga att det rör sig om den klassiska resan som vi känner från folksagor och myter, men i ny tappning. Berättelsen som inleds med uppbrottet då hjälten lämnar hemmet, sedan skildrar med- och motgångar ute i världen och avslutas med återvändandet. I återvändardeckarna ligger dock fokus på själva hemkomsten och det som sker därefter, även om huvudpersonerna i dessa böckerna alltid bär med sig de tidigare stadierna, ofta som ett tungt bagage i form av trauman och hemligheter.

Återvändargestalter är av naturliga skäl vanligast i deckare som utspelar sig långt ifrån storstäderna. Växer man upp där är det relativt vanligt att man flyttar iväg för att plugga eller för att man i tonåren drömmer om en större värld. Ofta finns det i dessa berättelser både ett nu och en dåtid, och i nuet måste återvändaren konfrontera det förflutna, sitt eget eller bygdens. Som återvändare betraktar man dessutom platsen med en dubbel blick. Inifrån, då man en gång hört till, och utifrån, då man under bortavaron skaffat sig nya referensramar.

”Även om återvändaren på många sätt nästan blivit en kliché, är det en tacksam gestalt som går att använda på många sätt.”

Ett naturligt tema i böcker som innehåller återvändargestalter är minne och glömska. Vad minns vi och hur? Kan vi lita på våra minnen? Vad har vi glömt och varför? Och kan vi på något sätt återskapa de förlorade minnesbilderna?

Även om återvändaren på många sätt nästan blivit en kliché, är det en tacksam gestalt som går att använda på många sätt. En av årets deckardebutanter, Anders Sundkvist, har till och med döpt sin bok till just ”Återvändaren”. I mina egna deckare leker jag med konceptet genom att låta Iris Bure bli ett slags serieåtervändare, som återvänder till olika tider och platser ur sitt liv. I ”Oskuld och oleander” (2020) återvänder hon till Ekerö utanför Stockholm och söker svar om vad som hände under hennes första åtta år. I årets ”Förgätmigej” bär det av till barndomssomrarnas Dalsland och tonårstidens plågsamma misstag. I nästa bok ska Iris få återvända till en annan plats, en annan tid.

Att återvändaren är här för att stanna råder inget tvivel om. Det är en idealisk gestalt när man vill låta nuet och det förflutna mötas, något som så ofta är en fundamental del av deckarens intrig.

KERSTIN BERGMAN

Recensent och deckarförfattare

Originella återvändardeckare:

Christoffer Carlssons ”Brinn mig en sol” där en författare återvänder till Tierp utanför Halmstad.

Mohlin & Nyströms böcker om FBI-agenten John Adderley som återvänder till Karlstad.

Tove Alsterdals böcker om polisen Eira Sjödin som återvänder till Ådalen.

Kerstin Bergman.
Kerstin Bergman.Foto: Jenny Håkansson.
Kerstin BergmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons