GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Lågmäld Nobelpristagare nyanserar kolonialismen

Rotlöshet, uppbrott och frihet bortom exilen är några av de teman som Abdulrazak Gurnah återkommer till. Årets Nobelpristagare kommer från Zanzibar – och undersöker kolonialismen med återhållen och lågmäld prosa.
Litteratur • Publicerad 7 oktober 2021
STOCKHOLM 20211007Böcker skrivna av Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah.
STOCKHOLM 20211007Böcker skrivna av Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
"Hur uppfattar människor sig själva som del av ett samhälle? Hur kommer det sig att vissa är inkluderade och andra exkluderade? Det är frågeställningar som Abdulrazak Gurnah utforskar i sina böcker. Arkivbild.
"Hur uppfattar människor sig själva som del av ett samhälle? Hur kommer det sig att vissa är inkluderade och andra exkluderade? Det är frågeställningar som Abdulrazak Gurnah utforskar i sina böcker. Arkivbild.
Foto: Sutton Hibbert/REX

Abdulrazak Gurnah började skriva i exil, och det är också den som präglar hans författarskap. Han återkommer ständigt till flyktingens erfarenhet av uppbrott och de teman som han djupdyker i är migration, främlingskap, rotlöshet och utanförskap.

– De flesta av hans romaner är samtidsromaner. Men så finns det ”Paradiset” som skiljer ut sig, som är en historisk roman. Någon liknade den vid Joseph Conrad, med färden in i mörkrets hjärta, och det tycker jag är en ganska bra liknelse. Det är ett fruktansvärt levnadsöde om en liten pojke som blir såld av sina föräldrar, säger översättaren Helena Hansson.

Hon har översatt de två böcker av honom som finns på svenska, "Paradiset" och "Den sista gåvan". Och hon är egentligen inte förvånad över att han får priset.

— Det är otroligt bra litterär kvalitet. Jag blev väldigt glad och överraskad men ända sedan jag översatte ”Paradiset” för tio år sedan har jag sagt att det är Nobelpriskvalitet.

Skriver om brytningstid

Swahilin är Abdulrazak Gurnahs modersmål men engelskan kom att bli hans litterära språk. Gurnah flydde till England i slutet på 1960-talet, efter Zanzibars fredliga frigörelse från det brittiska kolonialväldet 1963. Han hörde till en hotad folkgrupp och tvingades fly ut ur det nybildade Tanzania, 18 år gammal.

Först 1984 kunde han återvända till Zanzibar, bland annat för att återse sin far strax före dennes bortgång.

I England arbetade han inom vården innan han etablerade sig som författare, och när han började skriva var det framförallt om minnena från tiden på Zanzibar.

– Flera av hans romaner har två rumsplan och två tidsplan. Många av dem har ett plan i Zanzibar, sedan har de också ett plan med en rotlös tillvaro i Storbritannien, säger Helena Hansson.

Enligt Svenska Akademien var hans tillgång till litteratur på swahili på Zanzibar i stort sett obefintlig. Istället läste han arabisk och persisk diktning, som "Tusen och en natt". Koranens suror blev också avgörande. Men det är den engelskspråkiga traditionen som särskilt har präglat hans verk.

– Det handlar också om brytningstiden mellan den gamla swahilikulturen och den arabiska kulturen i Östafrika, och med begynnande europeisk kolonialism. Kolonialismen präglar hans språk, kolonialengelskan kan vara lite mera sirlig än den amerikanska brittiska engelskan, säger Helena Hansson.

Vänder på kolonialismen

I skildringen av kolonialismen vänder Gurnah medvetet på perspektiven. Han understryker med sina berättelser att kolonialismens historia inte är så homogen som den ibland framställs, utan att man måste se hur regionernas erfarenheter skiljer sig åt. Det finns också olika sätt att uppleva tillhörighet och exkludering, enligt Gurnah.

"Hur uppfattar människor sig själva som del av ett samhälle? Hur kommer det sig att vissa är inkluderade och andra exkluderade? Det är teman jag utforskar i mina verk och i 'Afterlives'" sade han till Africainwords.

Även hans mångfacetterade människoskildringar brukar lyftas fram. Många av de personer han skriver om bär på hemligheter, både för sig själva och för andra. I skildringar av kolonialismen vill han inte bara skildra dess brutalitet.

"Jag ville visa hur människor som blir skadade av kriget och av dessa omständigheter hanterar det. Genom att skildra oväntad vänlighet ville jag visa att det finns potential för godhet i människor och att omständigheterna ibland tar vänligheten ifrån oss", sade han i intervjun med Africainwords.

Fakta: Abdulrazak Gurnah

Född: 1948 på Zanzibar.

Bakgrund: Gurnah har publicerat tio romaner samt ett antal noveller. På svenska finns "Paradiset", som 1994 kortlistades för Bookerpriset, och "Den sista gåvan".

Han kom till England som flykting i slutet av 60-talet, och där lever och verkar han fortfarande. Hans modersmål är swahili, men hans romaner är skrivna på engelska. Han undervisar också i engelska och litteraturvetenskap vid Kents universitet.

Även inom litteraturvetenskapen har Gurnah specialiserat sig på den postkoloniala litteraturen, med tyngdpunkt på författare som VS Naipaul och Salman Rushdie.

Den senaste romanen "Afterlives" handlar om när en tysk kolonialmakt ockuperade Östafrika. "Paradiset" handlar om tolvårige Yusuf som säljs som skuldslav av sin far. Vid 17 års ålder beger han sig ut på en resa och får då se ett Afrika präglat av stamstrider, barnslaveri och vidskeplighet – men där han också får en skymt av paradiset.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.