Marklunds musikaliska frimärken skildrar hela känslospektrat

Ålders- eller livskriser som bränsle för skapande? Petra Marklund har återigen filat på vardagsskildringar som innefattar högt, lågt och hit och dit. Singeln “Dom kallar mig för…” om livet som småbarnsmamma med kräks i håret och sömnlöshet är träffande. Receptet är fortfarande pumpande neodisco någonstans mellan Veronica Maggio och Agnes senaste singlar. På sina två föregående album fick hon hjälp av Kents Jocke Berg. Nu heter hennes bollplank Katharina Grubmüller, en nykomling i klubbvärlden. Marklund målar egna motiv på sina tio frimärken. De är mönstrade med både sorg, eufori, bitskhet och själslig kramp. Det finns både spridda skurar av pur pop och lite mer vagt radioskval. Bästa stunden är intensiva kärlekshyllningen “Panna mot panna (Forever young)”. Då lyfter vi händerna mot himlen igen.