GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

När världen och människor förändras

Den prisade marockansk-franska författaren Leïla Slimani är aktuell med sin första del i "Marockotrilogin”. Kulturjournalisten Sune Johannesson reser med till Marocko åren efter andra världskriget och får veta mer om landets kamp för självständighet. Men än mer om vad det betyder att flytta till en ny kultur.
Bokrecension • Publicerad 16 juli 2022 • Uppdaterad 18 juli 2022
Detta är en recension i Ystads Allehanda. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Leïla Slimani, född 1981, är journalist och författare, uppvuxen i Marocko med sedan flera år bosatt i Paris, Frankrike.
Leïla Slimani, född 1981, är journalist och författare, uppvuxen i Marocko med sedan flera år bosatt i Paris, Frankrike.Foto: Francesca Mantovani
Roman

Leïla Slimani

”De andras land” (del 1 i ”Marockotrilogin”)

Översatt av Maria Björkman

(Natur & Kultur)

Amine är i Frankrike under andra världskriget, stridandes för sitt land mot den tyska nazistregimen. Han fängslas, men överlever. Och när han återvänder till sitt hemland Marocko något år efter fredens år 1945 följer Mathilde med. Hon är från Frankrike, och det var också där de möttes under krigsåren. Nu ser hon flera möjligheter att börja om sitt liv i en helt ny världsdel. Kärlek är en kraftfull energi som kan göra nästan vadsomhelst med oss.

Det är där den prisade marockansk-franska författaren Leïla Slimani börjar sin roman ”De andras land”, första titeln i hennes kommande ”Marockotrilogi”. Det är fascinerande läsning, om kärlek, konflikter, kulturkrockar och politik. Livet, samhället, samtiden.

Slimanis förra roman ”Vaggvisa” blev hennes stora genombrott och gav henne det prestigefyllda franska Goncourtpriset. Det var en totalt uppslukande berättelse, vars spänning engagerade från mig första sidan. Fast mer än spänning var det en klasskildring om ett ojämnt franskt samhälle. Om vilka olika förutsättningar människor har.

På sätt och vis har ”De andras land” samma tema. Nu i Marocko, och med unga Mathilde som en lika stark som skör person i huvudrollen. Hennes dröm om ett nytt liv med alla möjligheter inser hon snart är svår att förverkliga. Gården hennes man har ärvt ligger avlägset, huset är inte det mest moderna, traditionerna är starka...

Snart blir Mathilde och Amine föräldrar till en dotter, Aïcha, och senare även en son, Selim. Vi följer familjens väg under de kommande åren, med motgångar, ekonomiska svårigheter och en relation mellan Mathilde och Amine som både ger och tar. Parallellt med detta får vi följa den kraftigt växande nationalistiska rörelsen, kämpandes för ett fritt och självständigt Marocko. Att vara från Frankrike under just denna tid i Marocko är inte det lättaste.

”De andras land” är – på flera vis – en historia som engagerar mig alltmer. Personskildringarna är fantastiska, det är som om jag umgås med vänner, lyssnar, ler, gråter, blundar... Leïla Slimani har ett språk som är lika rikt som lätt att ta till sig. Men drivet är inte samma som i ”Vaggvisa”. ”De andras land” är mer komplex och det beror på att det är en avgörande historisk period i Marocko som skildras. Komponenterna är många.

Gradvis förstår Mathilde alltmer av sitt nya land, vissa saker accepterar hon, andra försöker hon påverka. Men hon förändras, och hela familjens utveckling är en väsentlig del i romanen. Inte minst dottern Aïcha är en individ med egna tankar och hennes svåra tid i en religiös skola ger starka möten. Antar att hennes roll kommer att kliva in allt mer i centrum i de kommande två delarna.

Även landets motståndsrörelse, där en bror till Amine är djupt involverad, lär bli en aktör vi får följa även framöver. I slutet av ”De andras land” skakas regimen av de växande protesterna, och det här är en, för mig, rätt okänd del av efterkrigshistorien där ett europeiskt land sitter på en av nycklarna. Oerhört givande.

Del 1 i Leïla Slimanis ”Marockotrilogin”.
Del 1 i Leïla Slimanis ”Marockotrilogin”.Foto: Natur & Kultur

Ett tag tyckte jag skildringen var allt för noggrann, men när jag stängde boken såg jag redan fram emot fortsättningen och inuti mig snurrade den klassiska På spåret-frågan: Vart är vi på väg?

Och det gäller inte bara själva landet Marocko, utan lika mycket de olika huvudpersonerna. Kommer Amine att få släktgården att bära sig, överlever han och Mathildes relation, kan Mathilde hitta sig själv under de här nya förutsättningarna, hur ska det gå för dottern Aïcha...?

”Ett tag tyckte jag skildringen var allt för noggrann, men när jag stängde boken såg jag redan fram emot fortsättningen och inuti mig snurrade den klassiska På spåret-frågan: Vart är vi på väg?”
Sune Johannesson
Sune JohannessonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.