”Våra röster var inte förstärkta!”
I sin recension av vår föreställning "Cosi fan tutti" – där jag sjunger rollen som Fiordiligi – skriver Mattias Gejrot att våra röster är förstärkta. Detta stämmer inte.
Han skriver: "Den överdrivna ljudförstärkningen är ett problem. Dessa utmärkta röster nivelleras och blir platta och stundtals skräniga: så synd i detta undersköna mästerverk."
Operasångare är sällan förstärkta och när recensenten ogrundat påstår detta är det en kritik mot vår yrkesheder. Det kan hända att lokalen i Tomelilla är överakustisk och att detta i hans öron låtit som en artificiell förstärkning.
Av: Elisabet Einarsdottir
”Ljudet jag upplevde kom ut problematiskt starkt”
Då Malmö Operas turnéuppsättning "Così fan tutti" recenserades i gårdagens YA begick jag ett förargligt faktafel som jag gärna vill be om ursäkt för. En av sångarna har hört av sig om att jag beklagat att ljudet i Teaterhallen i Tomelilla var överdrivet förstärkt, men ljudet var alltså inte förstärkt alls (och är det ju också sällan i rena operauppsättningar).
Jag borde ha kontrollerat det hela; men misstaget kom sig av att ljudet jag upplevde i lokalen kom ut problematiskt starkt och onyanserat. Min kritik gäller inte sångkonsten i sig som överlag höll en hög nivå. Snarare är det en fråga om att hitta den rätta balansen, att så långt det går moderera rösterna så att deras nyanser får leva och göras rättvisa.
Av: Mattias Gejrot
