GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Victoria Belim: Kände avsmak inför alla lögner

När Ryssland invaderade Ukraina 2014 insåg Victoria Belim att hon kunde förlora sitt hemland utan att ens ha lärt känna det. I ”Röda sirener” skildrar hon Ukrainas förflutna – via en släkthemlighet från 1930-talet.
Litteratur • Publicerad 26 september 2022
"Min mormorsmor hade inga problem med att mamma och min moster gifte sig med ryska män. Det är sorgligt för nu skapar konflikten djupa klyftor. Det finns en hel del misstro", säger den ukrainska journalisten och författaren Victoria Belim, fotograferad på Bokmässan i Göteborg.
"Min mormorsmor hade inga problem med att mamma och min moster gifte sig med ryska män. Det är sorgligt för nu skapar konflikten djupa klyftor. Det finns en hel del misstro", säger den ukrainska journalisten och författaren Victoria Belim, fotograferad på Bokmässan i Göteborg.Foto: Fredrik Sandberg /TT
Efter att ha lärt sig att sköta sin mormors trädgård har Victoria Belim nu anlagt stora odlingar på sin terrass i Bryssel, inspirerad av mormoderns passion.
Efter att ha lärt sig att sköta sin mormors trädgård har Victoria Belim nu anlagt stora odlingar på sin terrass i Bryssel, inspirerad av mormoderns passion.Foto: Fredrik Sandberg /TT
"Min familj visste aldrig vad som hände Nikodim, om han var ett offer eller om han hade gjort något fel. De oroade sig för att om man börjar leta efter sanningen och gräva i det förflutna skulle man hitta skrämmande information, som skulle rubba hela familjens balans", säger Victoria Belim, som spårade en försvunnen släkting i Ukraina.
"Min familj visste aldrig vad som hände Nikodim, om han var ett offer eller om han hade gjort något fel. De oroade sig för att om man börjar leta efter sanningen och gräva i det förflutna skulle man hitta skrämmande information, som skulle rubba hela familjens balans", säger Victoria Belim, som spårade en försvunnen släkting i Ukraina.Foto: Fredrik Sandberg /TT

Att ha en körsbärsträdgård är motsvarigheten till ett eget paradis i Ukraina. Det berättar författaren Victoria Belim när hon besöker Sverige. Men när hon 2014 reste tillbaka till sitt hemland, som hon emigrerade från i barndomen, förstod hon först inte det. Hon undrade varför hennes mormor Valentina slet så för att ta hand om sin lilla trädgård i Bereh.

– Det var ju inte som att vi skulle svälta utan den. Men för min mormor var det så, marken måste skyddas och odlas — och det var också så hon överlevde 2014 när kriget började. Genom att fokusera på sin trädgård.

Det var till trädgården som Victoria Belim begav sig för att återknyta till sin mormor Valentina och sitt ukrainska förflutna, en resa hon beskriver i den självbiografiska boken ”Röda sirener”. Länge kände hon sig mer hemma i USA där hon växte upp. Men när Ryssland gick in i Ukraina 2014 förändrades allt.

– Jag kände att jag måste åka tillbaka för att hitta mitt Ukraina, för att återupptäcka det. Det kändes som att kriget skulle eskalera och att jag kunde förlora mitt land, säger hon.

Balansen rubbades

Victoria Belim är uppvuxen med en pappa från Ryssland och en mamma från Ukraina, och flera i släkten kommer från Belarus. Konflikten gjorde att hela balansen i släkten rubbades och deras identiteter osäkrades.

– Plötsligt visste jag inte vad jag var, vad som var ryskt och vad som var ukrainskt med mig, säger hon.

Numera lever hon i Bryssel – hon är parfymör, journalist, översättare och utbildad i statsvetenskap med inriktning på den postsovjetiska världen. Men det var andras berättelser som fick henne att förstå sitt hemland på djupet. I stället för att skriva en historiebok valde hon därför att berätta om sin familj, och tog avstamp i en uppblossande konflikt med farbrorn Vladimir, som envist fortsatte att hävda Sovjetunionens storhet.

– Jag kunde inte förstå det, hur han kunde längta till den totalitära och förtryckande regimen som också berövade honom hans frihet under tre år.

Victoria Belim saknar en diskussion om Ukrainas komplicerade historia. I de östra delarna är det många som längtar efter Sovjettidens säkerhet och förutsägbarhet.

– Man kanske inte tjänade så mycket då, men folk hade i alla fall en stadig inkomst. Och nu är livet i Ukraina väldigt hårt.

Familjens hemligheter

En familjehemlighet blev katalysatorn till Victoria Belims resa: av en slump upptäckte hon att hennes gammelmorfars bror Nikodim försvann på 1930-talet och att ingen i släkten visste vad som hänt honom.

– Det chockade mig verkligen, hur vår familj totalt hade utplånat honom så snabbt från familjeberättelserna.

Snart insåg hon att de flesta i Ukraina hade hemligheter begravda – omgärdade av skam. Hennes mormor förbjöd Victoria Belim att rota i det förflutna, särskilt eftersom jakten på sanningen ledde henne till KGB:s huvudkontor ”Tupphuset”. Byggnaden har fått sitt namn från dess röda sirener som liknar två små tuppar: ett typiskt utslag av den mörka humor som ukrainare använder för att hantera kriser.

Valentina blev orolig bara hennes barnbarn fotograferade huset. Och det tog Victoria Belim ett år att fatta tillräckligt med mod för att till slut besöka Tupphuset.

Till slut lyckades hon få fram Nikodims akt, som var full av systematiska lögner. Filen var ändrad beroende på vilken politisk inriktning regimen hade vid olika tidpunkter i tiden.

– Jag kände sådan avsmak inför alla lögner. I Ryssland händer det fortfarande sådana saker, KGB:s efterföljare fortsätter att agera enligt KGB:s regelbok. Folk fortsätter att försvinna, säger hon.

Element av anarki

I sin jakt på Nikodim lyckades Victoria Belim också övertala sin mormor att än en gång besöka Charkiv – Valentinas favoritplats på jorden.

– När jag såg förstörelsen av Charkiv på sociala medier var det så smärtsamt. Staden är en del av vår personliga geografi. Min mamma föddes där. Den var väldigt viktig och inget kan ersätta den förlusten.

Victoria Belims mormor Valentina hann aldrig uppleva det nya kriget. Hon insjuknade i covid och gick bort i slutet av 2021. Nu är det i stället Victoria Belims kusin som har stannat kvar, och han skickar bilder på trädgården i blom.

Om Ukraina har en doft är det för Victoria Belim just den.

– Ukraina doftar syrén. I Bereh är hela huset omgivet av syrénbuskar.

När hon nu läser om sin bok inser hon att det finns en föraning, ett eko av både forna och framtida krig. Ändå blev hon chockad när kriget väl bröt ut. Men det är ironiskt, säger Victoria Belim. För kriget har också stärkt ukrainarnas identitet.

– I Ryssland är det mycket djupare rotat i folk att lyda en stark ledare. Kosackerna i Ukraina valde sina egna ledare och var fria att avsätta dem. Det finns ett element av anarki i Ukrainas kultur och en törst efter frihet och självständighet – den har alltid funnits där.

Fakta: Victoria Belim

Född: 1978 i Poltava, Ukraina.

Bor: I Bryssel.

Familj: "Jag bor med min make."

Aktuell: Med boken "Röda sirener".

Karriär: Victoria Belim är journalist och skriver för bland annat Financial Times och New York Times. Hon är också utbildad statsvetare, parfymör och översättare. Sammanlagt pratar hon ett 20-tal språk.

Läser: "Jag läser mycket reseberättelser, till exempel en av Ann Applebaums 'Between East and West'. Det är en fantastisk bok om att resa längs gränserna i Europa under 1990-talet. En annan resebok är 'Gränsen' av Erika Fatland, en norsk författare. Hon reser längs Rysslands gränser och utforskar relationen som Ryssland har med sina gränser. Det är en bild av Ryssland, skriven utifrån."

Arbetar med: "En översättning av en persisk roman. Jag planerar också att skriva mer, en bok om doft, som är en annan av mina expertiser."

Om journalistiken: "Som journalist vet du aldrig vad nästa projekt ska föra med sig, vem du kommer att träffa och vart du kommer att åka. Det är vad som har drivit mig framåt de senaste 17 åren."

Fakta: Victoria Belim

... kriget:

Den ryska propagandamaskinen är väldigt mäktig. Under det här kriget har den inte varit lika framgångsrik som 2014, för då tillbringade vi för mycket tid med att grubbla över vem som startade revolutionen på Majdan, var det neonazister eller ultrahögern? Nu är propagandan likadan men vi har blivit bättre på att se igenom den. Men det betyder inte att den inte existerar. Kriget har gått in i en ny intensitet, men vi får se om det bara är tomt prat på grund av att Ukraina har tagit tillbaka territorier den senaste tiden.

... litteratur i kristider:

Litteratur är viktig eftersom den förvandlar händelser runt omkring oss och hjälper oss att få rätsida på vad som händer. Folk läser mindre under kristider, men i Ukraina fortsätter man att trycka böcker, även om det inte är lika mycket som förut. Vanligtvis köper biblioteken exemplar av böcker i Ukraina och det gör man inte nu, så det är svåra tider för författare. Men de fortsätter ändå, det är väldigt imponerande.

För mig är böcker viktiga, särskilt eftersom vår värld blir så mycket mer stängd nu. Då är läsning ett sätt att öppna den igen.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.