Allians för Skåne – håll ut mot SD och S
Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Region Skåne har gjort gemensam sak och sänkt en av Allians för Skånes viktigaste reformer: vårdval inom Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Krisen inom Bup är omfattande, bristen på psykologer är stor och verksamheter på flera håll har stora problem.
Skattefinansierad monopolsjukvård har som regel ett stort problem: köer. Vårdvalet är en metod för att minska dem. Att det fungerar erkänner till och med Sverigedemokraterna. Niclas Nilsson, SD:s ledamot i regionstyrelsen och i hälso- och sjukvårdsnämnden har sagt: ”Ett vårdval skulle säkert kunna korta köerna, men det skulle också få andra negativa konsekvenser för den egna verksamheten”. (Läkartidningen 5/2)
Till vårdvalets fördel hör att patienterna kan finna fler alternativa vårdgivare och att vårdgivarna har incitament, ekonomiska morötter, att hjälpa så många som möjligt. Att kombinera offentlig finansiering med privata leverantörer och vårdval har absolut baksidor, precis som alla system. Det kan göra att den offentliga verksamheten tappar personal, att personalomsättningen blir stor och att leverantörer kan frestas att optimera intäkterna. Därför krävs regleringar och kontroll för att hindra missbruk. Men man måste också ha klart för sig att de som äger, driver och är anställda i privata verksamheter till övervägande del har en sak för ögonen: att göra så bra som möjligt för patienter/kunder/vårdtagare. Bra privata aktörer har nöjd personal, nöjda patienter, goda ekonomiska resultat och bidrar till att skattebetalarna får mer för sin pengar. De medverkar till att fler vill stanna i sitt yrke och gör det möjligt att byta arbetsgivare om man är missnöjd med sin gamla.
Kritikerna till vårdval, även fack och ansvariga för delar av den offentliga vården, menar att det slår sönder deras verksamhet. Chefsöverläkare på flera psykiatriska kliniker i Skåne skrev exempelvis i Sydsvenskan 17/1 att ”Införs vårdval får det katastrofala effekter på läkarbemanningen på barn- och ungdomspsykiatrins akutverksamheter”.
Då ska man vara medveten om att det sker främst i försvar av egen verksamhet, men säger mindre om hur helheten fungerar. Att strypa tillgången för barn i behov av hjälp med argumentet att det skulle ställa till det för dem med verkligt akuta situationer visar mest på att bristerna är utbredda, det suddar inte ut behoven för barn som inte är i akuta psykiatriska tillstånd. Självklart måste politikerna ha ambitionen att se till att alla delar av vården fungerar.
I Skåne har Alliansen överlevt trots uppbrott på riksplanet och i kommuner. Det är ett gott betyg åt Allianspolitikerna i regionen – som också verkar på andra plan i sina partier – att de hittills har hållit ihop. Det är bra om man fortsatt lyckas med det, för på regionplanet finns det inga egentliga sakpolitiska skäl till splittring. Tvärtom är det gemensamma kittet starkt kring organisation av sjukvård, inflytande för skattebetalare och patienter.
Ska man peka ut en viktigt ideologisk skillnad i regionpolitiken så ligger frågan om vårdval högt upp. Det är en av de viktiga gemensamma nämnarna som håller ihop partierna inom Allians för Skåne. Man vill ge mer inflytande till patienterna, ge privata vårdgivare chansen att leverera bättre kvalitet och större kvantitet för skattepengarna. När det stoppas av SD och de rödgröna infinner sig frågan hur mycket Alliansen tål innan den måste släppa styret. Än så länge finns dock anledning att försöka hålla ihop.
Alliansen har förutom vårdvalet funnit en annan metod som syftar till att öka personalens inflytande, men inom det offentliga, genom så kallade personaldrivna enheter. Det kan handla om att personal tar över en exempelvis en mottagning en vårdcentral eller ett helt sjukhus. Det är en ambitiös satsning som kan fungera under gynnsamma omständigheter, men är förstås fortfarande offentlig sjukvård i offentlig regi – någon måste vara chef, någon måste hålla i pengarna.
När Sverigedemokraterna nu gjort tydligt att man lika gärna kan tänka sig samarbete åt vänster är det en viktig signal till Allianspartierna i Skåne att alltid satsa på att utveckla sin egen politik och att visa att man kan leverera det skåningarna betalar för via skattsedeln. Väljarna vinns genom politik som ger resultat, inte genom avståndstagande hit eller dit. Berätta gärna det för partikollegorna i Stockholm.
